SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRLÄGGNING förläg4ning l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förlä´ggning Weste; förlä`ggning Dalin), sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 1 a, 1 c, 3 o. 5) -ar ((†) -er GR 18: 245 (1547)).
Etymologi
[fsv. forlägning; jfr ä. d. forlægning, mnt. vorlegginge; vbalsbst. till FÖRLÄGGA, v.2]
1) till FÖRLÄGGA, v.2 1. — särsk.
a) i sht mil. till FÖRLÄGGA, v.2 1 a: härbärgerande l. inkvarterande l. garnisonerande av trupp i fred l. krig; stundom allmännare: härbärgerande, logerande, numera bl. om sådant härbärgerande som i viss mån erinrar om inkvartering af militär. Och see vij gerne, att I vele förskaffedtt, thett samme knechters förlägningh motte gå skiickeligen och rätt till. GR 27: 116 (1557). HSH 7: 320 (1742). Förläggningen af fångarne sker å de moderna anstalterna i nattceller, å de äldre i logement. Sundberg Fångv. 142 (1892). Våra truppers förläggning. Sedan några år tillbaka .. hafva åtskilliga stadssamhällen sträfvat efter militärgarnisoner. VL 1893, nr 16, s. 2; jfr b. Förläggning i kvarter och bivack. SFS 1906, nr 91, s. 7. jfr KVARTER-FÖRLÄGGNING. — särsk. mil. konkret: plats där trupp är förlagd; förläggningsområde, förläggningsort; stundom med inbegrepp av tält, byggnader o. d. Marschkolonnbefälhafvare .. (bestämmer) förläggningens utsträckning på djupet och bredden. FälttjRegl. 1900, s. 25. Blomberg Överg. 173 (1915).
b) till FÖRLÄGGA, v.2 1 b. Förlagd i Stockholm har vår flotta .. en central förläggning. VFl. 1905, s. 16.
c) till FÖRLÄGGA, v.2 1 d. Förläggningar af målet till enskilda sammankomster .. (hade) till ändamål, att befordra förlikning. Nordström Samh. 2: 444 (1840). — (†) Haffue wij satt samma möte tiil vesterass, med tidennes forlægningh tijl hælgie Trefollughetz söndagh. GR 4: 166 (1527).
d) (i sht i fackspr.) till FÖRLÄGGA, v.2 1 e. Vid bestämmande af Thules läge är det säkrast att utgå från dess förläggning på de enda kartor från forntiden, på hvilka Thule finnes utsatt. Nordenskiöld Periplus 81 (1897). TT 1900, Allm. s. 119 (i fråga om utläggning av kabel).
e) (†) överflyttning, överföring; jfr FÖRLÄGGA, v.2 1 f α? Ther (i tvistemål) skotzmål, vpskoff, och sakens förläggning rum hafwer. Schroderus Comenius 664 (1639).
2) (†) till FÖRLÄGGA, v.2 5. Kunne wij nest gudz hielp wel forleggia thet folk Konung Christiern nu for handen haffuer, til huilken förlegning wij beryste oss med all makt. GR 7: 451 (1531). — särsk. konkretare: skada, fördärv. Köpmen .. få thet sölff på (bärget) är mykit snarare än wor sölffköpare .. Rikisins mynte til jcke lithen skade och förlägning. GR 7: 39 (1530).
3) (†) till FÖRLÄGGA, v.2 8: vederläggning, ogillande; äv. konkretare. (Härigenom bliva) the samme, som oss .. effterstå och beskrije, theres förmeente, doch osanfärdigt beskrijende och förtaal .. medh sanfärdige förlägninger .. fogeligen förlagde, och förkastede. GR 18: 245 (1547). The Påwiske Lärdomars Förläggning. Gyldenhielm Capt. 35 (c. 1605, 1649). Den sämsta gärning (kan) få glans och anseende genom en eländig förläggning, som vil tukta lasten. Dalin Vitt. II. 6: 37 (1736). Möller (1790).
4) (†) till FÖRLÄGGA, v.2 12: förläggande (av bok l. skrift). Möller (1790). Åtaga sig förläggningen. BrefNSkolH 269 (1811).
5) (†) till FÖRLÄGGA, v.2 13: avläggning (se d. o. 7). Möller (1790). Weste (1807; med hänv. till afläggning). — särsk. konkretare. Åt de trädarter som igenom förläggningar idkas, reder man väl likaledes sängar. Cederhielm PVetA 1740, s. B 3 a. Heinrich (1814).
Ssgr (i allm. till 1 a): FÖRLÄGGNINGS-ANORDNING~020. mil. PT 1902, nr 113 A, s. 2. —
-KARTA. mil.
1) karta över militär förläggning.
2) (†) = -SKISS. Lefrén Förel. 2: 138 (1817). SFS 1834, nr 40, s. 30. —
-LISTA, r. l. f. mil. skriftlig uppgift angående enskildheterna av trupps förläggning i kvarter. TjReglArm. 1889, s. 442. —
-OMRÅDE~020. mil. område inom vilket truppstyrka är förlagd. NF 2: 722 (1877). särsk. (förr) om område inom vilket indelt truppstyrka i fred är stadigvarande förlagd. TjReglArm. 1858, 2: 35. SFS 1893, nr 7, s. 5. —
-ORT.
1) mil. till 1 a: plats där truppstyrka är förlagd; i fråga om förh. i fred äv.: garnisonsort. TjReglArm. 1858, 2: 301. Kindblad (1871). Manskap, tjenstgörande vid sammandraget truppförband, skall inom förläggningsorten bära uniform. TjReglArm. 1889, s. 51. Nordensvan Mainfältt. 71 (1894).
2) till 1 b. Skogsinstitutets förläggningsort. SkogsvT 1904, s. 306. —
-SKISS. mil. plan över trupps förläggning i fält under uppehåll mellan operationerna; jfr -KARTA 2. —
(3) -SKRIFT. (†) vederläggningsskrift. Schroderus Dress. 220 (1610). Dens. Os. 1: 642 (1635). —
-TRUPP. mil. personal som avdelas för att vidtaga förberedande åtgärder för en trupps förläggning. TjReglArm. 1889, s. 441. KrigVAH 1921, s. 68.
Spoiler title
Spoiler content