publicerad: 1927
FÖRMEDLA förme4dla l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förme´dla Weste; förmèdla Dalin), v. -ade. vbalsbst. -AN (numera mindre br., LPetri ChrPina r 2 a (1572), Noreen VS 5: 619 (1911)), -ANDE, -ING (GR 27: 263 (1557), Nilsson FestVard. 23 (1925)); -ARE (PPGothus Und. D 7 b (1590), Norlind AMusH 596 (1921)), -ARINNA (PoetK 1816, s. XXXI, 2NF 14: 613 (1910)), -ERSKA (mindre br. utom i ssgn NYHETS-FÖRMEDLERSKA, Rydberg Ath. 124 (1859), Auerbach (1908)).
Ordformer
(-med(h)l- 1535 osv. -midl- 1531—1609. -midtl- 1535)
Etymologi
[fsv. formidhla; liksom d. formidle efter nt. vermiddeln, motsv. t. vermitteln; jfr FÖR- II B o. MEDLA]
I. medla, bemedla o. d.
1) medla i l. (söka) bilägga (en tvist); (söka) sammanjämka l. försona l. förlika (olika meningar o. d.); numera bl. (i skriftspr.; föga br.) abs. i inf. o. p. pr. med nära anslutning till 2, i uttr. som söka förmedla och försona, uppträda förmedlande o. d. Weliom wij .. gerna förmidla j sakena til thet besta. GR 7: 537 (1531). Gode och skälige män skola .. parternar emellan förmidla. LPetri KO 73 b (1571). Förmedla fridsamt alla inre tvister. Nybom SDikt. 1: 205 (1848, 1880). I denna ordstrid .. uppträdde .. Dalman förmedlande. De Geer Minn. 2: 102 (1892).
2) (numera i sht i skriftspr.) bemedla; tjänstgöra ss. mellanhand vid l. medel för (ngt); ss. mellanhand l. medel åstadkomma l. ombestyra l. åvägabringa (ngt); gm att intaga en mellanställning (mellan olika företeelser) bilda en övergång l. brygga (mellan dem); tjäna ss. mellanled, förena, förbinda; vara den förenande l. förbindande faktorn vid (ngt); (tjäna ss. medel att) överföra l. överbringa (ngt). Förmedla en uppgörelse, ett köp. Förmedla handel med värdepapper. En förmedlande mellanlänk. LPetri ChrPina r 2 a (1572). At tilse om han intet hos Churfursten i Brandenburg, eller igenom thes förmedlande, hos någon annan Furste kunde få någon tienst. Humbla Landcr. 30 (1740). Berzelius förmedlade äfven hans personliga bekantskap med åtskilliga af utlandets kemister. ECTegnér (1889) hos Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 192. Lärjungarna behöva hållpunkter för det litteraturhistoriska vetande, som läsestyckena skola förmedla. Mjöberg Lb. 482 (1910). Svenskestland (skulle) icke vara att betrakta såsom något förmedlande (genomsläppande) område. Andersson Stråkh. 145 (1923). — jfr ARBETS-, BOK-, PLATS-, POST-FÖRMEDLING m. fl., ävensom KUNSKAPS-, LÅNE-, SJUKDOMS-FÖRMEDLARE m. fl., ävensom NYHETS-FÖRMEDLERSKA m. fl. — särsk.
a) i numera obr. konstr. Såsom .. på E. G. Excell:ties Nådige förmedlande allena min heele wälfärdh endast hänger. HSH 9: 182 (1639). Jag .. ber .. Gref Wrede det så förmedlar, at jag hädanefter må ifrån så Flottans syslor som all annan Transportens ärender blifwa befriad. Loenbom Stenbock 3: 24 (i handl. fr. 1712).
b) (numera mindre br.; se dock slutet) i p. pf. med adjektivisk bet.: uppkommen på ett medelbart sätt; medelbar. Slutledningen är ett förmedladt Omdöme. Afzelius Log. 45 (1839). Linierna af diktens lemmar öfvergå mer förmedladt i hvarandra. Rydberg i SAH 53: 169 (1877). jfr O-FÖRMEDLAD. — särsk. (fullt br.) [efter t. vermittelte tonnenzahl, tonnage] statist. i uttr. förmedlade ton, förmedlat tontal l. tonnage, i fråga om sådan beräkning av en handelsflottas storlek att man till segelfartygens tontal lägger ångfartygens multiplicerat med 3 l. (då fartygen mätts enligt engelsk mätningsregel) 3,6. SvLoF 861 (1901).
II. förminska, moderera, lindra o. d.
1) (†) med obj. betecknande straff, börda, olägenhet o. d.: (för)minska, moderera, lindra; med avs. på straff äv.: nedsätta. När gud foger thenne feygde kunde bliffue stillet, och thenne swåre penningz forspilding kunde noget formidtlet bliffue. GR 10: 114 (1535). At straffet kunde förmedlas i stockstraff. 2RARP 6: 234 (1731). Att värna rätt, förmedla bördors last, / Han som en helig pligt sig föresatt. Runeberg 5: 105 (1860). TT 1877, s. 4.
2) i fråga om utskylder: bevilja l. vidtaga minskning l. nedsättning i (ngt); numera bl. (i fråga om ä. förh.) kam. i fråga om nedsättning i ett hemmans mantal resp. i dess jordeboksränta l. såväl i mantalet som jordeboksräntan; äv. med objektsväxling, med obj. betecknande hemman. GR 27: 263 (1557). Botin Hem. 1: 49 (1755). Stockholms läns landsbygd utgjorde år 1870 enligt landshöfdingeämbetets berättelse 4,731 oförmedlade och 4,053 förmedlade mantal. Höjer Sv. 1: 21 (1873). Thulin Mant. 1: 59 (1890). — jfr O-FÖRMEDLAD. — särsk.
a) (†) i uttr. förmedla (en skatt o. d.) med (ngn), efterskänka ngt av (en skatt o. d.) för (ngn). Om gerden är for stiiff och hög lagdt på Almogen .., Will Dominus ath Jons Nielson formedler henne med thom. GR 11: 19 (1536). Därs. 20: 7 (1549). LReg. 250 (1650).
b) (†) med personobj.: bevilja (ngn) minskning i hans skatter l. utlagor o. d. HSH 31: 483 (1662). Att förmedla en Landboe, är intet annat, än alldehles ödeläggia honom. Rålamb 13: 103 (1690).
Ssgr (i allm. till I 2): FÖRMEDLINGS-ANSTALT ~20 l. ~02. anstalt för bok- l. arbetsförmedling o. d. SFS 1905, nr 29, s. 8. —
-BYRÅ~20, äv. ~02. byrå (se d. o. 3) för förmedling av arbete l. affärer o. d. Klint 964 (1906). 2NF 37: 690 (1925). —
(I 1) -FÖRSLAG. (numera mindre br.) medlingsförslag. SydsvD 1870, nr 202, s. 2. Jag går nu att taga förmedlingsförslagen (angående rättstavningsfrågan) i betraktande. Verd. 1885, s. 241. De Geer Minn. 2: 116 (1892). —
(I 1) -FÖRSÖK. (mindre br.) medlingsförsök. Konstlade förmedlingsförsök, sådana som den såkallade naturliga utläggningens. Melin JesuLefv. 2: 187 (1843). 2NF 6: 1299 (1907). —
-LÄNK. förmedlande länk. Att emellan konung och folk måste finnas en förmedlingslänk, en aristokrati. JGRichert (1822) hos Warburg Richert 1: 131. Sthm 3: 192 (1897). —
-PUNKT. (numera föga br.) jfr -LÄNK. Atterbom i PoetK 1816, s. XLV. I 13:de och 14:de årh. var staden (Brügge) .. en förmedlingspunkt för handeln mellan norra och södra Europa. NF 2: 1223 (1878). —
(II 2) -SKATTLÄGGNING~020. (förr) kam. skattläggning grundande sig på förmedling. Bonsdorff Kam. 398 (1833). Thulin Mant. 1: 60 (1890). Hahnsson (1896). —
(I 1) -TEOLOGI. (i fråga om ä. förh.) teol. dels om utjämnande teologi i allm., dels om speciella utjämnande teologiska riktningar under 1800-talet. Klockhoff ESkr. 213 (1866). (Efter Schleiermacher, Nitzsch o. Twesten) följde den s. k. förmedlingsteologien, hvilken söker utjämna motsatserna mellan den rationella och den positiva riktningen, mellan den filosofiska riktningen och känsloriktningen. NF 3: 1326 (1880). 3NF 5: 1093 (1926).
Spoiler title
Spoiler content