SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖR- ssgr (forts.):
(II B) FÖR-OMAKA, v. (†) refl.: göra sig omak. HSH 33: 293 (c. 1650). VDAkt. 1656, nr 3.
(I 2) -OMMÄLT, p. adj. (†) förutnämnd. Uti den förommälte min angelägenhetz besörjande. ÅgerupArk. 9/11 1742.
(I 2) -OMNÄMND, p. adj. (†) förutnämnd; jfr FÖRR-OMNÄMND. Ilmoni Sjukd. 1: 74 (1846). Den föromnämde Pascal. Frykholm Ångm. 147 (1881).
(I 2) -OMRÖRD, p. adj. (†) som (i förevarande framställning) behandlats l. omtalats tidigare; förutnämnd; jfr FÖRR-OMRÖRD. Stiernman Com. 5: 290 (1692). I föromrörde Sochnestämmo Protocoll. VDAkt. 1782, nr 233.
(I 2) -OMTALD l. -OMTALT, p. adj. (†) som (i förevarande framställning) omtalats tidigare; förutnämnd; jfr FÖRR-OMTALT. I föromtalde Eders Höghwördigheetz och ven: Consistorij skrifwelse. VDAkt. 1677, nr 110. Dalin Hist. 1: 541 (1747).
Spoiler title
Spoiler content