SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRSKRIVNING förskri4vniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förskri`vninng Dalin), sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. forskrivning, mnt. vorschrivinge, t. verschreibung]
vbalsbst. till FÖRSKRIVA, v.2 — särsk.
1) till FÖRSKRIVA, v.2 7: skriftlig beställning l. rekvisition. Nordforss (1805). — särsk. (i fackspr.) i fråga om rekvisition gm postvärket av tidningar l. tidskrifter. Geijer Postförf. 89 (1880). Döss o. Lannge 589 (1908). jfr TIDNINGS-FÖRSKRIVNING.
2) (numera bl. ngn gg i historisk stil; se dock a, b) till FÖRSKRIVA, v.2 8, 9: skriftlig förbindelse l. försäkran; äv. konkret, om själva den skriftliga handlingen; förr äv. allmännare: försäkran, löfte. GR 3: 37 (1526). En part (regenter) förbinda och förplichta sig deras Vndersåtare til Troheet medh höge Eeder och Förskriffningar. Rudbeckius KonReg. 223 (1615). Aff Hertigen togh han (dvs. G. I) .. en förskrifning, at han (osv.). Girs G1 205 (c. 1630). (Jesus') gifna löften och förskrifningar. Nohrborg 477 (c. 1765). (Professorerna Nicolaus Botniensis, Petrus Kenicius o. Ericus Jacobi) skildes 1591 från ämbeten och underhåll .. och affordrades en förskrifning att aldrig i skrift eller tal göra konungen emot. SvH 4: 193 (1904). — särsk.
a) (fullt br.; i sht jur.) skriftlig förbindelse varigm ngn till ngn annan överlåter egendom l. rättighet o. d. (med äganderätt l. ss. pant) l. utfäster sig att betala en viss summa o. d.; skriftligt erkännande av skuld, skuldförbindelse, skuldsedel, revers, obligation; förr äv.: av bank o. d. utfärdad anvisning l. invisning; förr äv.: borgen(sförbindelse); äv. oeg. o. bildl. Löpande förskrivning, löpande skuldsedel. Låna (ut) pänningar mot förskrivning. Giva ngn förskrivning på (förr äv. om) ngt. GR 11: 360 (1537). En nögafftig Obligation eller förskriffning .. på .. the Tusende Daler wij tich seeneste vndsatte. Därs. 16: 375 (1544). Lagförsl. 424 (c. 1606; om borgen). Nekar skuldenär sin hand och förskrifning. UB 4: 2 (Lag 1734). Commendeurns dotter hängde vår opperstyrman i rockskiörtet .. och ville ge förskrifning ifrå sig på trettio soentjes (dvs. kyssar) för en liten svart hund-valuta. Wallenberg Gal. 180 (1771; uppl. 1921). Discont-Verket .. äger, at .. sin Förskrifning, af hvilken helst den upvises, enär den är riktig .., inlösa. KungörOblig. 10/5 1791, s. 2. Han (får) förskrifning på min blifvande lön. Blanche Föd. 34 (1846). Björling CivR 127 (1907). — jfr BLANKO-, LÅN-, PANT-, PÄNNING-, SKULD-FÖRSKRIVNING m. fl.
b) (i fråga om äldre folktro, fullt br.) till FÖRSKRIVA, v.2 8 a; äv. konkret. Leopold 3: 181 (1798, 1816). Theofilus hade .. lemnat Satan en förskrifning på sin själ. Rydberg Magi 105 (1865). Lysander Faust 13 (1875).
3) (†) till FÖRSKRIVA, v.2 12. felskrivning. Möller (1745). Weste (1807).
Ssgr (i fackspr.): (1 slutet) FÖRSKRIVNINGS-AVGIFT~20 l. ~02. post. SFS 1904, nr 23, s. 3. —
(2 a) -DAG. (mindre br.) Ränta til Sex för Hundradet räknat ifrån förskrifnings dagen. VDAkt. 1760, nr 191. BoupptVäxiö 1863. —
(2 a) -TERMIN. (föga br.) tid för vilken förskrivning skett. Stiernman Com. 3: 688 (1668). —
(2 a) -UTGIVARE~0200. (mindre br.) utfärdare av förskrivning (t. ex. skuldsedel o. d.). SFS 1830, s. 501. Därs. 1894, Bih. nr 49, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content