(II 3 b) -STATLIGA0400 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade. [efter t. verstaatlichen; till STATo. STATLIG] göra (ngt) statligt, göra till statens egendom; lägga (ngt) under statsdrift; socialisera. Förslaget omfattade: .. förstatligande (om vi få bilda detta ord) af hypotek och jordränta. GHT 1895, nr 241 A, s. 2. Lösöre- och fastighetsförsäkringen skulle förstatligas. LAHT 1905, s. 41.—
(I 1 c α) -STAVELSE 3~200. [jfr t. vorsilbe] språkv. stavelse som tillfogas framför ett ord l. en ordstam för bildande av ett nytt ord l. en böjningsform, prefix; stundom äv. allmännare, om stavelse som föregår den huvudtoniga stavelsen i ett ord. Trendelenburg GrSpr. 23(1801). De tyska förstafvelser, som inträngt i svenskan. VRydberg i SvTidskr. 1873, s. 496. Framför hufvudstafvelser kunna förekomma en eller flera förstafvelser, vanligen svaga eller ock med bitryck, t. ex. kanω4n, di1-vi0de4ra0. Lyttkens o. Wulff SvSpråklj. 31(1898). —
(I 1) -STAV, m. (anträffat bl. i formen förstaffnen, vilket säkerl. är felaktigt för förstaffuen) [förstav torde vara en försvenskning av PRESTAV,förr användt i bet. ’marskalk vid begravningar (o. bröllop)'] (†) person som fungerar ss. vice värd vid gästabud o. d. Först iagh kom dijt (till gästa. budet) fick iagh een bränwijns kosa / .. Sädan kom förstaffnen och satte migh embete / .. Han satte migh tee iagh skulle kiöra vth hunna (dvs. hundarna). Beronius Reb. F 3 a(1674).
