publicerad: 1928
FÖRTECKNA förtek4na l. fœr-, i Sveal. äv. 032, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -ING (se äv. d. o.); -ARE (†, Linc. (1640), Fiellström (1738)).
Etymologi
[liksom d. fortegne efter mnt. vortēken(en) o. t. verzeichnen; jfr FÖR- II B. Med avseende på bet.-utvecklingen jfr BETECKNA]
1) (†) märka, stämpla.
a) sätta märke l. stämpel på (ngt), märka (ngt), stämpla (ngt); äv. med prep. med: förse (ngt) med (ett visst märke l. en viss beteckning). Och skall ingehande wahrur bliffwe sålde, som icke förtecknede äre. SvTr. V. 1: 82 (1595). Bedrägelighe Tärningar, förteknade Kort. Schroderus Hoflefw. 189 (1629). Alle breeff, lydandes om Cronones Räntor, Inkompster, Vthgiffter .. och annat slijkt, (skola vid insändandet) förteknas medh desse ordh (nämligen:) att leffwereras i RäckneCammaren. LReg. 211 (1635). Linc. (1640).
b) stämpla l. instämpla (ett märke på l. i ngt). Skall .. hwar gullsmedh förplichtat wara at förteckna på sitt arbete sitt egit märke. Lagförsl. 417 (c. 1606). Schroderus Comenius 409 (1639).
2) [specialfall av 1 a; jfr t. zeichnen, fr. signer] (†) eg.: förse med (bo)märke l. sigill; underteckna, underskriva. Medt eigen handt förtecknet. GR 17: 636 (1545). (K. X G.) Förteknade .. (testamentet) vti presence af någre få sine och Riksens Råd. Stiernman Riksd. Bih. 397 (1664).
3) (†) återgiva (ngt) i skrift (med ngt tecken l. på visst sätt); teckna l. skriva (ngt så l. så). Effter the gamblas sätt, warda ock Åhretaalen .. Således förtecknadhe. AJGothus ThesArithm. 12 (1621). Medh .. (de tio arabiska siffrorna) bliffuer all Räkning .. förteknat och beskreffuen. Aurelius Räkn. B 1 b (1633).
4) (†) uppteckna, nedskriva, fästa (på papperet). GR 17: 553 (1545). Arius (hade) förteknat sijn Lära på Paper, och baar thet vnder sin Arm. Schroderus Os. 1: 371 (1635). Han häktas måste, och hans ord förtecknas! Almqvist Amor. 282 (1839); jfr 5.
5) (numera mindre br.; se dock slutet) anteckna l. skriva upp l. annotera (ngt); införa (ngt l. ngn i en bok o. d.) l. uppföra l. upptaga (ngn på en lista o. d.); särsk. i fråga om anteckningar (poster o. d.) som införas en för en (fortlöpande under längre l. kortare tid); stundom närmande sig bet.: specificera. GR 13: 183 (1541). (Rådet till landtmarskalken:) Wij haffwe .. på hoosgående lijsta förteeknadt, hwilka Längder här i Krigz Collegio fattas. RARP 4: 103 (1647). Måste ock denne Nederlagswara wid inkommandet, uti en särdeles Bok .. förteknas. Stiernman Com. 4: 881 (1687). Alla i föregående häften vidrörda nyare ord äro ej förtecknade (i föreliggande ordbok). Rydqvist SSL 3: IX (1863). Hvarken är .. (Kellgren) förtecknad bland .. (vid universitetet i Åbo våren 1773) närvarande Sveogoter eller annars nämd i bevarade akademiska papper. Lagus Kellgren 91 (1884). — särsk. [närmast anslutande sig till FÖRTECKNING, sbst.2 2] (i fackspr., fullt br.) göra upp förteckning (katalog, register) över (ngt); äv.: införa l. uppföra (ngt l. ngn i en speciellt upprättad förteckning, katalog o. d.); katalogisera; registrera. (Lösegendomen) bör med seqvester beläggas, samt genast förtecknas, med det derå satte värde. Bonsdorff Kam. 885 (1833). Finska litteraturen förtecknades i V. Vasenius alfabetiska och systematiska litteraturkatalog. Finland 199 (1893). Den nummer, under hvilken föremålet förtecknats. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 185.
Avledn.: FÖRTECKNELSE, f. [jfr d. fortegnelse] (†) till 5: förteckning (se FÖRTECKNING, sbst.2 2). SvTr. V. 1: 133 (1603). Enn förtechnelsse oppå dhe bygningzpartzeler, såm till arbetet och bygningen ville vara af nödhenn. OxBr. 9: 27 (1623). Sprinchorn LundLärovH II (i handl. fr. 1705).
Spoiler title
Spoiler content