SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖR- ssgr (forts.):
(II 2 b β) FÖR-TAPPNING040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), sbst.2, r. l. f. [jfr t. verzapfung; till TAPP] snick. förbindning med tillhjälp av tappar; äv. konkretare, om själva den på detta sätt uppstående förbindningen. KrigVAH 1835, s. 8. Eneberg Karmarsch 1: 192 (1858). Lundell (1893).
(I 1 a) -TARM3~2. zool. främre delen av den definitiva tarmen. Hos ryggradsdjuren räknas i regel förtarmen ända till det ställe (bakom magen), där levern inmynnar. Wallengren (o. Hennig) 5: 62 (1916).
(II 2 b) -TAVLA, v. -ade; -ing. [efter t. vertäfeln; till TAVLA, sbst.] (†) bekläda med bräder l. panel, panela. Linc. (1640; under tabulo).
(II B) -TE, v. (†) refl.: bete sig, förhålla sig. Frågade Rector huru man nu skal förtee sig med dimission för discentibus. HärnösDP 1695, s. 408.
Spoiler title
Spoiler content