SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
FÖRTÄNKT 3r~täŋ2kt l. 3r~, l. 04, p. adj.; n. o. adv. =.
Etymologi
[fsv. forthänkter; jfr d. fortænkt, mnt. vordacht; jfr FÖRE-TÄNKT]
p. pf. med adjektivisk bet. av FÖRTÄNKA. — jfr O-FÖRTÄNKT.
1) motsv. FÖRTÄNKA 1 a, b.
a) (†) beredd (på ngt, i sht på att göra ngt, stundom äv. att få lida l. erfara ngt); besluten l. färdig (att göra ngt); jfr BETÄNKT II 1; med inf. l. med prep. i, med, om, till. GR 1: 119 (1523). Därs. 3: 292 (1526). Hustru Anna skall uara för thencktt att kom(m)a här för retthe .. nu nest til kom(m)and(is) råstoffuo. TbLödöse 12 (1587). (Den föreslagna lösen för skjutsningsskyldigheten försloge icke. Adeln) moste wara förtenckte till Sex mark sölfmynt. RARP 3: 207 (1642). Där .. Riksens tjänst i någon måtto komme til at lida .., så måste de (försumlige) .. vara förtänkte til at svara för den däraf tagna skadan. Schönberg Bref 3: 300 (1778). Möller (1790).
b) [bet. ansluter sig numera närmast till uttr. tänka sig för] (numera föga br.) i allm.: förutseende, förtänksam, omtänksam; jfr BETÄNKT II 4 a, FÖRE-TÄNKT. Oss synes och, att I icke haffve rätt varidt förtenchte i saken. GR 24: 353 (1554). Almqvist GMim. 2: 107 (1842). (Leandra) föga förtänkt och illa bedragen, hade trott (soldaten). Lidforss DQ 1: 701 (1891). Östergren (1924; skriftspr., sälls.).
c) (†) i passiv mening: väl betänkt, överlagd; jfr BETÄNKT I. Med velbesynnat, fortænckt, oc mogit berådh. GR 4: 145 (1527).
2) (†) motsv. FÖRTÄNKA 4: misstänkt. Förtänckte och berychtade Personer. Fosz 238 (1621). Första bladet giorde / Mong wacker bok förtenckt. Swedberg Schibb. g 3 b (1716).
Spoiler title
Spoiler content