publicerad: 1928
GAJ gaj4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Boström Tackl. 61 (1840) osv.), ngn gg -er40 (GHT 1905, nr 209 B, s. 4); förr äv. (i bet. 1 slutet) GAJERT (ga´jert Weste), r. l. m.; pl. -ar.
Ordformer
(gaj 1840 osv. gajert 1765—1885)
sjöt.
1) tåg l. kätting som användes för stöttning i sidled av bom l. dävert o. d. Boström Tackl. 61 (1840). Båtdäfvertarna hållas stadiga genom gajarna, som utgöras af tåg eller ketting. NF 2: 1430 (1878). UFlott. 2: 31 (1881). Siwertz Eld. 328 (1916). jfr AKTER-, BÅTDÄVERTS-, FÖR-, KLYVARBOMS-, LASTBOMS-, MELLAN-, TOPP-, UNDER-GAJ m. fl. — särsk. (†) om vart o. ett av de båda vid ändarna av blindrån fästa tåg medelst vilka denna stöttades, blindetopplänta. Dalman (1765). Röding SD (1798). Schulthess (1885).
Ssg (till 1): GAJ-DÄVERT. sjöt. stång l. spira som tjänar till att utsprida den tackling som i sidled stöttar klyvar- o. jagarbommarna, viskert. Boström Tackl. 82 (1840). 2UB 9: 598 (1906).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content