SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2006  
TOPP top4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (VinkällRVarbg 156667, s. 16 b, osv.) ((†) = HovförtärSthm 1629, s. 487; -en KryddRSthm 153133, s. 3; -er VaruhusR 1541, BoupptSthm 14 ⁄ 6 1670, s. 905); förr äv. TUPP, sbst.1, r. l. m.
Ordformer
(dup- i ssg 1615 (: dupsucker)1634 (: dupsucker). dåp- i ssg 1589 (: dåp Sucker). top (th-, -å-) 1539 (: topsuck(er))1738. top- i ssg 1935 (: topspin) osv. topp (-å-) 1526 osv. toppa- i ssgr 1531 (: toppasucker)1562 (: Toppa Seglet). toppe- i ssgr 1560 (: Toppe socker)1604 (: Toppebulther). tup 1556. tupp 16791751)
Etymologi
[fsv. topper, tupper, spets, hårtofs; jfr d. top, fvn. toppr, nor. topp, tupp, mlt. top, mnl., nl. top, dets., feng. topp, spets, snurra, eng. top; jfr äv. fht., t. zopf, hårlock, fläta; av ett germ. ord med grundbet.: ngt spetsigt; jfr TAPP, sbst.1, o. TIPP, sbst.1 — Jfr TIPTOP, TOFS, TOPP, sbst.2, adv., TOPPA, sbst., v.1, TOPPEN, TOPPIG, TOPPLÄNTA, TOPS, sbst.2, 3, TUPÉ, TUPP, sbst.2, TUPPA, sbst.]
1) († utom i a l. ss. förled i ssgr (i sht utgörande fågelnamn)) om översta delen av människo- l. djurkroppen, huvud l. (hår på) hjässa; äv. om tofs på fågel (se b). VarRerV 5 (1538). Jagh sadhe: Herre thet monde iagh lära / Aff .. (vargen), som hafwer then röda Kop / Ja hwilkom så blodigh är all hans top. Forsius Fosz 477 (1621). Sommaren är heet och torr, ty Solens Strålar nedherfalla tå rätt på wår tåpp. Palmchron SundhSp. 11 (1642). (De sju magra oxarna) rusa på dhe fagra: / Dhe slijta dem i kraas, dhe swälja dem til topp. Achrelius Jos. C 2 a (1692). Tin crona från then dag så löst begynt at hängia / At minsta wäder-pust then wil af toppen slängia. TRudeen FägneSång. D 4 a (1702). Kanske det inte är lika svårt att klippa en hofman, så han ser ut som en menniska i toppen. Strindberg SvÖ 2: 338 (1883). — jfr HUVUD-TOPP. — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. (i)från topp (och) till tå, förr äv. i sådana uttr. som i topp och tå l. ifrån fot till topp, från huvud till fot; äv. mer l. mindre bildl.: helt o. hållet, fullständigt; jfr FOT 1 ο, HAND 1 a γ, HUVUD 1 a. Iach bekenner mich wara föddan och afladhan j synd Såå ath j fråå topp och til tå är iach full medh synd. OPetri 1: 108 (1526). Barnet .. / Är ganska lijcht Ehr ifrån Foot til Topp. Chronander Bel. K 3 b (1649). Jag måst i topp och tå för Kungen alt berätta. Kolmodin QvSp. 1: 559 (1732). (Gumman) måste gång för gång ånyo repa opp, / Hur Riddaren från tå till topp / Var klädd. Stiernstolpe Wieland Ob. 72 (1816). (Tidningarna) borde alla ha varit fyllda, från topp till tå, med dånande lovord. Expressen 1 ⁄ 4 2004, s. 23.
b) hos fågel: tofs; särsk. ss. förled i ssgr (numera bl. i ssgrna TOPP-LÄRKA, -SKARV) betecknande fåglar med tofs. Wijpan then the och kalla Kijwitt, hafuer en tåp i hofuudet. Forsius Phys. 282 (1611). Somliga (hönor) åga en topp i nackan; somliga intet. Broman Glys. 3: 377 (c. 1740). Lindfors (1824).
2) om översta l. högsta delen av ngt med mer l. mindre lodrät utsträckning; äv.: högsta punkt; särsk. i uttr. till l. på toppen (av l. på ngt), till l. på den översta l. högsta delen (av resp. på ngt), längst upp, överst; äv. dels i fråga om ngt högt (ss. förled i ssgn TOPP-HATT), dels (utan tanke på lodrät utsträckning) om yttersta delen av ngt, i sht ngt avsmalnande l. långsmalt, särsk. finger l. hårstrå o. d. (jfr TIPP, sbst.1). Håret klyver sig i topparna. Cellarius 61 (1729). Trampklåssarne .. ställas så, att den väfvande trampar på topp. Ekenmark Dräll. 6 (1828). Katten kom loss, / och bara toppen af hans svans / var kvar (i rävsaxen). Andersson MickelR 62 (1900). Funktionen y=x2 + q representeras geometriskt av en parabel, vars topp ligger på y-axeln q längdenheter från origo. Hedström o. Rendahl Alg. 71 (1915). Från toppen av en fabriksskorsten. Förberg SäljFilm 134 (1946). Axlarnas vridning och överkroppens lutning framåt medverkar till att vänster arm, hand och klubba åker runt och upp till toppen av svingen. Grafton Golfteknik 50 (1976). Soppan gratinerades med en klick vispgrädde och litet fint riven ost på toppen. DN 15 ⁄ 10 1981, s. 1. — jfr FINGER-, HÅR-, PERISKOP-, SVANS-TOPP. — särsk.
a) om översta delen av växt (som växer på höjden), i sht träd (äv. efter avverkning o. dyl.) l. yttersta delen av gren o. d.; äv. ss. senare ssgsled i namn på växter som i ngt avseende har framträdande översta l. yttersta del(ar), ss. BLOD-, BLÅ-, GUL-, JORD-, RÖR-, SILVER-, SUR-TOPP (jfr TOPPA, sbst.). Taltrasten satt och sjöng i granens topp. I toppen av julgranen sitter en stjärna. VarRerV 56 (1538). Man må tagha the öfwerste toppar, aff Pijlträä, så månge som man behöfwer .. och siuda them vthi ätickio .. och twätta Hufwudet ther medh. Thet hielper (mot huvudvärk). Månsson Åderlåt. 1 (1642). Allmogen .. lemnas frihet, at .. på Crono Parkarne .. tåppar och odugeligit windfälle afhämta. LandtmFörordn. 112 (1739; rättat efter orig.). Rundt virke 10–20 c. m. i topp. TT 1880, s. 55. Bladlössen sitta samlade i skottens toppar, där de upptaga och tillgodogöra sig den näring, som eljest skulle drifvit skottet i höjden. Tullgren Skadeins. 8 (1906). Allt högre upp (i eken) klättrade jag, allt högre, tills jag kunde röra vid toppen. Johansson GogAns. 32 (1989). — jfr BJÖRK-, BLAD-, BLOM-, GRAN-, ROT-, SKOGS-, SOL-, STJÄLK-, TALL-, TORR-, TRÄD-TOPP m. fl.
b) om högsta l. översta punkten på höjdformation, i sht berg l. fjäll l. klippa l. kulle l. hög (se HÖG, sbst.1 2) o. d.; särsk. i uttr. till topps (jfr 4 c), till toppen; särsk. bildl., i uttr. (bara) toppen av ett isberg l. på isberget, (bara) en liten del av det hela. Från den högsta toppen hade vi en bedårande utsikt. Den snöhöljda toppen. Hon såg hwar öfwersta toppen på högarna brann. Verelius Herv. 90 (1672). (Bergsryggars) toppar äro kala och skarpa klippor, ibland hvilka gemenligen finnas Vulcaner, det är sådana, som understundom spruta eld ifrån sig. Bergman Jordkl. 71 (1766). I blånande djup sönk fjällets topp, / Och jag var så glad och så trygg. Geijer Skald. 6 (1811). Mot himlen stod en ljusblå barriär av topp vid topp: Sarekfjällen med stora glaciärer, skinande i soldager. SvNat. 1925, s. 8. Blott Observatoriekullen framträder ännu med en serie täta höjdkurvor som en topp i stadslandskapet, en sista rest inne i staden av den stolta Stockholmsåsen. Ymer 1938, s. 144. Brist på yrkesarbetare och teknikerbrist är bara toppen på isberget. SvD 29 ⁄ 3 1986, s. 3. En solig söndag kan vändkorset räkna flera tusen åkturer då alpinisterna knappt har kommit sig till topps förrän de är nere igen. GbgP 4 ⁄ 3 2001, s. 1. — jfr ALP-, BERGS-, FJÄLL-, HUVUD-, KLIPP-, SNÖ-TOPP m. fl.
c) om vågtopp. På böljans toppar / Ellida hoppar / i fröjd åstad, / men Frithiof qvad. Tegnér (TegnS) 4: 101 (1825). Vågorna skifta i blått och i grönt / Och strålar kring topparne leka! Oscar II I. 1: 1 (1858, 1885). Vinden slet topparna av vågorna och beströdde hela havet med skum. Michanek o. Krusenstierna Beebe Fiske 21 (1939). — jfr SJÖ-TOPP.
d) sjöt. om övre del av mast; stundom äv. dels inskränktare, om den del av en mast som befinner sig mellan salningen o. eselhuvudet, rått (se RÅTT, sbst.2), dels allmännare, om mast; förr särsk. dels i förb. med tackel, särsk. i uttr. länsa för topp och tackel, se LÄNSA, v.1 slutet, TACKEL 1 b, dels i fråga om (signal)flagga (jfr FLAGGA, sbst., v. 1); stundom äv. om segel. SkeppsgR 1544. Vi (var) utsatte för svår storm .. som stundom nögade oss at drifva för topp och takel. Brelin Resa 63 (1758). (Det) stadgades, att Sveriges Stor-Amiral nu och för framtiden .. skulle å toppen af sitt Chefskepp föra en Konglig Svensk flagg med vimpel under. Gyllengranat SvSjökr. 2: 178 (1840). En skonare hade satt topparna till och en brigg låg och slängde norröfver. Engström Bläck 32 (1914). Den översta, runda delen kallas topp och är av mindre tjocklek än den närmast under varande delen, i vilken finnes skivgatt för fallet. Christenson MarSlup. 6 (1914). Att en sjökadett, som visat slöhet eller försumlighet .. ”såsom ett led i utbildningen” fått äntra över toppen eller, vid högre grad av slöhet eller försumlighet, över flera toppar. SvD(A) 1932, nr 89, s. 5. Det kunde vara ända till 10 à 15 stycken fartyg på en gång som tog in last. Det var en härlig syn att skåda, när de hade sina flaggor i topp. Sågverksminn. 166 (1948). — jfr BALLONG-, BRAM-, FÖR-, GAFFEL-, KAL-, MAST-, SKEPPS-, SKYSEGELS-, STOR-TOPP m. fl.
e) [möjl. utvecklat ur d] om översta delen på flaggstång, särsk. i förb. med prep. i, särsk. dels i uttr. hissa flaggan i topp, hissa flaggan längst upp (på stången), dels i uttr. (falla l. sluta o. d.) med flaggan i topp, i sht bildl., angivande värdighet l. stolthet (över väl förrättat värv o. d.). Endast undantagsvis har man ock sett flaggorna så allmänt i topp som i dag. PT 1907, nr 129 A, s. 2. På prästgården, där man genast sett oss, gick flaggan i topp. TurÅ 1910, s. 368. På den tiden hade de en flaggstång med en röd flagga på, som hissades i topp vid arbetets början och i rot vid arbetets slut. Rallarminn. 209 (1949). Vi ska avsluta verksamheten med flaggan i topp, är personalens motto. DN 12 ⁄ 4 1992, s. 1. — jfr STÅNG-TOPP.
3) om ngt som i sin helhet är mer l. mindre konformigt.
a) (numera bl. mera tillf.) om sammanpressat socker. KryddRSthm 153133, s. 3. Majoren, med des Officerare, låto .. aflemna 20 toppar fint Socker. Cook 3Resa 525 (1787). Hon köpte .. en topp socker. Linder Tid. 55 (1924). SvOrdb. (1986). — jfr SOCKER-, STOR-TOPP.
b) (numera bl. i vissa kretsar) om leksak med spetsen nedåtvänd som bringas att rotera på sin spets medelst en piska o. d.; särsk. i uttr. spela topp; jfr PISK-SNURRA, SNURRA, sbst. 3 (a). Möller 1: 160 (1745). Toppspelare, som med välriktade piskslag under en hurtig språngmarsch jagade fram sina snurrande toppar till hopp på flera tiotal meter. MinnSvLärov. 1: 208 (1926). Att spela topp på Lundagård har .. anor, som är betydligt äldre än toddydagsfirandet. Kulturen 1959, s. 122. — jfr SPEL-TOPP.
c) om anrättning l. uppläggning av mat, i sht bakverk l. efterrätt. Öfverst sättes den särskildt gjorda större toppen (av maräng). Grafström Kond. 237 (1892). Kopparnas innehåll (av saftkräm) utstjälpes då det kallnat, ock dessa .. ställas bredvid hvarandra i en låg glasskål, hvari slås söt grädde till ungefär halfva topparnas höjd. Ekberg Hvad äta? 321 (1899). Spritsa ut smeten på plåt med bakplåtspapper till runda toppar. Expressen 25 ⁄ 11 2004, s. 6. — jfr SMÖR-TOPP.
d) repslag. om verktyg använt vid slagning av dukter till tross l. kardeler till kabel. Rig 1937, s. 143.
4) i oeg. l. bildl. anv. av 2. särsk.
a) om upphöjning på grafisk kurva åskådliggörande fluktuation hos ngts intensitet l. aktivitet l. värde o. d.; äv. om högsta punkten (jfr 2) på sådan upphöjning; äv. o. i sht om tänkt sådan upphöjning l. högsta punkt. Trafikintensiteten har tre toppar under dagen. Vi befinner oss på toppen av konjunkturcykeln. (Patienten förefaller) under periodens början exalterad, medan hon sedermera på anfallets topp synes mera omtöcknad. UpsLäkF 19041905, s. 36. Om alla toppar ned till ett visst värde på belastningen av kopplingen automatiskt bortskäras (osv.). TT 1927, Allm. s. 107. Topparna för åren mellan de svåra hemsökelserna ligga för alla kurvor avsevärt högre än .. vågtoppen 1687 eller 1689. HT 1933, s. 396. Vårt land (närmade sig) toppen av den ekonomisk-industriella expansionskurva som kulminerade 1927. SvLittTidskr. 1960, s. 173. Meningen är att enheten både skall arbeta kontinuerligt med upplysningar och kunna ”bemöta toppar”, framgår det av en utredning. SvD 19 ⁄ 1 1996, s. 10. Receptfria sugtabletter med nikotin finns både att ha på och under tungan. De är ganska svaga och tänkta att kapa topparna på suget. Expressen 26 ⁄ 12 2002, s. 4. — jfr SÄSONGS-TOPP. — särsk. (i sht handel.) i fråga om pris o. d.: högsta pris o. d., toppnotering. Det är högst märkvärdigt, att under dålig marknad kan man köpa finaste smör fritt i Manchester till 10 kr. under topp. SmålP 1890, nr 151 A, s. 4. Ordinärt svenskt sidfläsk noteras 50 à 52 sh. pr cwt, sämre d:o 48 à 49 sh. pr cwt. En del fint ”köttigt” fläsk har betingat öfver nämnda topp. SD 8 ⁄ 10 1899, s. 4. Blypriset nådde sin topp i juli. JernkA 1988, 1: 57.
b) om det högsta l. bästa (tänkbara l. uppnåeliga l. önskvärda o. d.) av l. hos ngt; kulmen o. d.; äv. om ljus period i livet l. tillvaron o. d., särsk. i uttr. toppar och vågdalar; stundom utan klar avgränsning från c; äv. med förstärkande innebörd (se ε). Mongen komma kan, til ährespetzens topp. Hesselius FruentSp. 8 (c. 1710). Till all sällhetz högsta topp. Runius (SVS) 2: 141 (1713). (Hälsoläran) skall utgöra toppen och blomman av hela naturkunnighetsundervisningen. Verd. 1889, s. 286. Hvilka djup af förtviflan men också hvilka toppar af glädje skilja oss ej från den perioden i vårt lif! VNorström hos Liljedahl Norström 2: 240 (1912). Jobbet förändras, och det blir många toppar och vågdalar. Expressen 28 ⁄ 12 2003, s. 20. — jfr SÄSONGS-TOPP. — särsk.
α) i uttr. (äv. i) topp, i (utmärkt l. bästa) form, så bra som möjligt. Intresset, humöret var på topp. Det behövs ingen alkohol för att stämningen ska vara i topp när vi unga träffas på skiva. KvällsP 18 ⁄ 4 1963, s. 5. Just nu är livet på topp. Allt har gått fantastiskt bra för mig. PiteåT 15 ⁄ 1 1986, s. 18. Ingemar har ju varit tvåa i de två senaste tävlingarna och formen är bevisligen på topp. SDS 26 ⁄ 1 1986, s. 40.
β) i uttr. på toppen av, dels i förb. med bestämningar betecknande ngt förhandenvarande, särsk. i uttr. på toppen av sin förmåga l. sitt kunnande, så mycket man förmår l. kan, dels angivande att ngt ytterligare tillkommer redan stor mängd: ovanpå. På toppen av det för tillfället möjliga. SocÅb. 1939, s. 100. Några ord (räcker) för att få henne att spela på toppen av sitt dramatiska kunnande. NFiBAktuellt 1963, nr 15, s. 25. Då spelade hela laget på toppen av sin förmåga. GbgP 17 ⁄ 1 1998, s. 35. Bilar (skall) säljas till starkt reducerade priser .. Och på toppen av det reklamkampanjer för att stärka det nya varumärket. Expressen 11 ⁄ 11 2004, s. 4.
γ) betecknande ngns l. ngts (avslutade) utveckling l. stegring; särsk. i uttr. nå toppen; jfr c. Ej jag vill med granna / rim och fraser hinna / skaldeärans topp. Jensen BöhmDiktn. 151 (1894). Jag vet jag drömmer. Galenskap var allt, / men nu är toppen nådd; jag vaknar snart. Hallström Sagodr. 199 (1910). Hans allt behärskande lidelse var äregirigheten, begäret att .. i allt vad han gjorde nå toppen. Hallström LevDikt 252 (1914).
δ) konkretare, om ngn l. ngt som representerar det bästa l. förnämsta av l. inom ngt: (suverän) höjdpunkt. De tre högsta topparna af Tysklands rika medeltidslitteratur. VLitt. 2: 421 (1903). Dessa upptäckter .. beteckna .. tre högt belägna toppar i hans vetenskapliga insats. Lundmark Världsallt. 26 (1941). Hon (donerade) allt till universitetet att det skulle intensifiera forskningen om människan var toppen eller en återvändsgränd. Arnér Finnas 232 (1961).
ε) ss. förled i ssgr, med förstärkande innebörd: mycket (bra), ytterst, hög- o. d.; jfr JÄTTE 4.
c) i fråga om hierarki l. rangordning: högsta ledning; äv. (med anslutning till b) i fråga om enskild prestation (jfr b γ) l. resultat i tävling l. placering i serie (se d. o. k) l. på lista o. d.; särsk. i sådana uttr. som vara o. d. l. i toppen, vara osv. så högt man förmår l. bland de högsta l. bästa o. d.; äv. (i vissa kretsar) i förbindelse med räkneord, särsk. dels i tio i topp, se TIO c, dels [efter eng. top ten] i uttr. topp tio (äv. topp ett l. två osv. (äv. skrivet med bindestreck)), betecknande rangordning l. resultat; äv. i uttr. till topps (jfr 2 b), till topplacering (i serie o. d.). I toppen sitter chefen. Sångerskan höll sig länge kvar på toppen. Han arbetade sig upp i toppen. Alla tre rivalerna blev topp-tio. En andlig wattusiuka har pöst op i siäl och kroppen, Hwar en högmodigt efterfar, At sittia högst på toppen. Österling Lärops. 169 (1724). Serietabellen blev rätt omkastad i toppen. IdrBl. 1924, nr 73, s. 9. Vi har aldrig tidigare haft så många goda och jämna lag .. och det förefaller inte vara så stor skillnad mellan toppen och botten. UNT 1943, nr 10, s. 8. Så fick hon den tanken också att ruva över: att hon hade varit i toppen då hon var fjorton, men att det nu höll på att gå utför med henne. Dahl När 66 (1966). Bara det att gå till topps i allsvenskan utan att imponera särskilt mycket. Expressen 10 ⁄ 5 1993, s. 35. Nästa år ska Gais tillhöra topp tre i superettan. GT 7 ⁄ 10 2004, s. 2. Antalet nystartade aktiebolag inom branschen tillhör topp fem, samtidigt som konkurserna varit lägre än i många andra branscher. VeckAff. 2004, nr 42, s. 40. — jfr SVENSK-TOPP. — särsk. kortsp., om de högsta korten i en färg. Oändligt många inledningsbud på en trick utan topp i färgen ha fört till förkrossande nederlag. Lundgren Koppel AuktBr. 22 (1923). När det går bra fortsätter syd med de två topparna i klöver och sakar en spader och en hjärter från egen hand. GbgP 23 ⁄ 2 2002, s. 16.
d) [eg. specialanv. av c] i pl., om personer utgörande l. tillhörande de ledande l. mest framträdande i samhället l. visst samhällsskikt l. viss yrkeskår o. d.; elit. Ekblad 388 (1764). De kraf moderniteten kräfver af samhällets toppar. Larsson Hem 3 (1899). (Till invigningsfesten) hade inbjudits först och främst topparna inom stadens hantverk. SvD(A) 1930, nr 265, s. 7. Han måste också tänka på sin egen sextioårsdag – jättebanketten på Hasselbacken med alla stans toppar. Siwertz Fribilj. 64 (1943). När de som skulle anses för de intellektuella topparna, var så lite mottagliga, vad kunde man då vänta av de många? Wigforss Minn. 1: 289 (1950). Målvakten Kent Harman, Gösta Almbjerg och Sune Persson var hemmalagets toppar. SvD 31 ⁄ 8 1970, s. 15.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till toppa, v.1): A: (4 b ε) TOPP-AKTUELL. högaktuell, mycket aktuell. Fyra radiostationer, två TV-sändare samt två tidningar .. (m. m.) sörjer för toppaktuell underhållning och nyhetstjänst. DN(B) 7 ⁄ 11959, s. 12. Toppaktuell sporttröja. SDS 1963, nr 38, s. 7.
(4 b, c) -ARTIST. mycket framstående artist. Toppartister på löpande band. SDS 26 ⁄ 2 1961, s. 5.
(2 a) -AX. om översta ax i axsamling. Pimpernell .. (ört) med .. blommor i runda toppax. Juhlin-Dannfelt (1886).
(2 d) -BARDUN. (numera bl. tillf.) bardun som stöttar toppmast. Toppbarduner nyttjas endast på Cuttrar och Jagter i anseende til deras långa toppar, som fordrar särskilt stöttning. Pihlström SkeppAflöpn. 2: 54 (1797). SAOL (1973).
(4 c) -BEFATTNING. mycket hög befattning (se d. o. 2 d). Hultkrantz Husar 209 (1949). Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Uppsala kommer .. att utse en kvinna till en toppbefattning inom organisationen. SvD(A) 26 ⁄ 2 1968, s. 9.
(4 c) -BEGÅVNING. särsk. konkret, om ytterst begåvad person. TSvLärov. 1954, s. 389. En universitetsklinik ska ju inte enbart hjälpa fram toppbegåvningar. Vi ska också producera överläkarämnen åt landsorten. Jersild BabH 105 (1978).
(4 a) -BELASTA. belasta (ngt) i mycket hög grad. Det är andra och femte lektionstimmen, som klassrummen toppbelastas. TSvLärov. 1948, s. 195.
(4 a) -BELASTNING. (i sht i fackspr.) jfr -belasta; äv. konkretare. TT 1885, s. 75. Ska vi klara toppbelastningar i produktion så (osv.). ArbMiljö 1992, nr 7, s. 19.
(2) -BELÅNA, -ing. belåna (ngt) gm topplån. SAOL (1950). Många toppbelånar sina bostadsrätter för att överhuvudtaget få någonstans att bo i bostadsbristens Stor-Stockholm. Expressen 22 ⁄ 3 2000, s. 7.
(4 b) -BETYG. högsta l. synnerligen gott betyg. Vill man i examen uppvisa så många toppbetyg som möjligt (osv.). TSvLärov. 1944, s. 71. Bromsarna får toppbetyg vid varje test. SDS 1961, nr 109, s. 13.
(4 b, c) -BIL. om mycket bra bil; särsk. (o. numera i sht) om tävlingsbil som har mycket hög prestanda; jfr toppen-bil. SDS 28 ⁄ 6 1961, s. 13. Det kan bli fyra svenskar i toppbilar i Svenska rallyt i februari. Daniel Carlsson .. är klar i en Peugeot 307 WRC med stöd från VM-teamet. Expressen 12 ⁄ 11 2004, s. 10.
(2 a) -BITA, -ning. om djur: bita toppskott av (växt). Orrelius Diurr. 53: 5 (1750). Oftast är det älgens toppbitning av tall som förorsakar de allvarligaste skadorna (på skog). JägUppslB 470 (1989).
(2 a) -BLAD. i toppen av stjälk l. gren l. strå o. d. sittande blad; i sht i pl. SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 132. De röda eller vita toppbladen (på julstjärnan) är inte blomman som man kunde tro. DN 6 ⁄ 12 1998, s. C5.
(2 a) -BLOCK. särsk. (†) om timmerstock från övre del av träd; jfr block 1 b. Timret bör af köparen uppläggas .. sålunda .. att topp- och rotblocken komma i särskilda staplar. FFS 1893, nr 15, s. 9. FFS 1922, s. 553.
(2 a) -BLOMMA. i sht bot. i toppen av stam l. blomskaft sittande blomma (se blomma, sbst. 1 b). Toppblomman med 5-delad krona och fodret, såsom hos sido-blommorna, 3-deladt. BotN 1849, s. 69. Stammen slutar med en toppblomma, som först utslår. Skårman Forssell 208 (1902).
(2 a) -BLOMMIG. (numera bl. tillf.) om växt l. växtart vars blommor sitter i toppen; förr särsk. i uttr. utgörande växtnamn, särsk. toppblommig frossört. (Bladmossorna) indelas .. efter den fruktbärande blommans plats, i toppblommiga .. och sidblommiga. Hartman Bot. 116 (1843). ArkBot. II. 1: 22 (1904).
(4 b ε) -BRA. mycket bra; jfr toppen-bra. Toppbra klänning för både skola och träff, i grön-blå-rutig skjortblusmodell. DN 19 ⁄ 10 1960, s. 18.
(2 a) -BRAND. jfr -eld. Statistiskt sett är den farligaste perioden för skogsbränder under högsommaren, då elden i regel uppträder som toppbrand och snabbt sprider sig över stora arealer. SvD(B) 5 ⁄ 8 1938, s. 7.
(2 a) -BROTT. skogsv. om trädtopp(ar)s avbrytande l. knäckande; äv. konkret(are), om resultatet (i form av skadat l. skadade träd) av sådant avbrytande osv. SkogsvT 1912, s. 152. Alla av rotröta angripna granar uteslutas .. som förädlingsobjekt, likaså alla granar med .. toppbrott. SvVäxtförädl. 2: 684 (1951). I Sverige har det blivit betydligt mycket vanligare med toppbrott. Land 1984, nr 22, s. 71.
(2 a) -BRYTA, -ning. bryta toppen av (träd); i sht i p. pf. Björkman Skogssk. 255 (1868). Alfred (hittar) speltallen .. så att Björn både kan få se och höra stortuppen där han sitter i en toppbruten fura. Wassing GropSkog. 469 (1965).
(4 a slutet) -BUD. högsta bud (se bud 4 slutet). För de 85 okontrollerade korna blev medelpriset 1.200 kr och toppbudet för dagen 1.470 kr. JordbrFörenBl(C) 1960, nr 16, s. 10.
(2 (d)) -BULT. (topp- 1544 osv. toppe- 1604) (†) särsk. om bult på mast. Skeppsinvent. 1544. Båttbÿggiaretÿgh .. Proppebulther 4 .. Toppebulther 4 .. Ringbulther 7. GripshR 1604, s. 126.
(4 c) -BYRÅKRAT. byråkrat verksam på hög(sta) nivå inom statsapparat o. d. Politiker och toppbyråkrater. DN 4 ⁄ 5 1977, s. 4.
(2 a) -BÄRMÅLLA. (†) växten Chenopodium capitatum (Lin.) Ambrosi, bärmålla; jfr smink-bär 1. (Topp-bärmålla): blomgyttringar i ett upptill bladlöst ax. Krok o. Almquist Fl. 1: 136 (1905). 2SvUppslB (1954).
(2 c) -BÖLJA. (tillf.) jfr -våg. Vattnet vältrade i sin häftiga strömning i höga toppböljor ut ur sjön. Hedin Asien 1: 496 (1903).
(2 a) -CELL. bot. hos kryptogam, om cell (se d. o. 6) i toppen på stam l. blad l. rot varifrån längdtillväxt sker; jfr initial-cell. BotN 1873, s. 19. (Då cellväggen brustit) kränger sig den mörkgröna massa, som fyller den avgränsade toppcellen, ut igenom det rätt trånga hålet, lämnande efter sig blott den tomma cellväggen. VäxtLiv 1: 219 (1932).
(4 c) -CHEF. högsta chef l. chef i toppen av företag o. d. Den åtalade har .. uppträtt med så stor pondus att företagets kunder trott att han var toppchef. DN(B) 9 ⁄ 2 1962, s. 18.
(4 d) -DELEGATION. delegation bestående av toppar. SDS 25 ⁄ 3 1962, s. 11. En sovjetisk toppdelegation ledd av partichefen. SvD(A) 8 ⁄ 1 1966, s. 6.
(2 (a)) -DIAMETER. (i fackspr.) i fråga om timmer l. stolpe o. d.: diameter genom toppen; jfr -mått. Telegrafstolpar (bör vara) Af gran eller tall, fem famnar långa, med en toppdiameter af minst 3 decimaltum. SPF 1859, s. 536. Bestämmande för en timmerstocks kubikinnehåll är dess längd och toppdiameter. De Geer SvNatRiked. 1: 47 (1946).
(2) -DRESSA, -ing, -ning. [efter eng. top-dress] strö med jordförbättrande ämnen ovanpå (ngt, i sht gräsmatta); ss. vbalsbst. äv. konkret(are), om gödning l. enskild omgång av jordförbättring (jfr tak-gödning). Använd toppdressning av sandblandad torv. Semesterdag för att toppdressa gräsmattan. Osäkert om sanden skall blandas med torvmull. Jersild Grisjakt. 5 (1968). Växterna .. mår bra av en toppdressing varje år på våren. Walfridson OdlKruk. 59 (1993).
(2 a) -DÅN. växten Galeopsis bifida Boenn.; jfr dån, sbst.3 Krok o. Almqvist Fl. 10: 66 (1905).
(2 a) -ELD. skogsv. om skogseld som fortplantar sig från trädtopp till trädtopp; jfr -brand. Björkman Skogssk. 278 (1868). Möter toppelden lövskog, hejdas den vanligen, enär det saftiga bladverket ej giver densamma tillräcklig näring. Geete o. Grinndal 139 (1923).
(2 d) -FALL. (numera mindre br.) tåg varmed toppsegel hissas l. nedfiras; jfr fall XVI 1 o. toppsegels-fall. Vi stodo nu (vid annalkande av en hård by) klara vid toppfall och skot för att genast vara klara att låta .. (ballongtoppen) gå i däck. TIdr. 1895, s. 441. Östergren (1958).
(2 a) -FAREN, p. adj. (†) om träd: förtorkad i toppen; jfr fara, v.2 6 d, o. -forn. Bergv. 2: 312 (1744).
(4 a) -FART. jfr fart 7 o. maximi-fart. SvFl. 1941, s. 230. Tågets egenskaper (testas) i olika fartområden, ända upp till toppfarten på 200 kilometer i timmen. NTeknik 1998, nr 45, s. 7.
(2, 4 d) -FIGUR. person som har hög ställning (se d. o. 6, 7); äv. (ngn gg) till 2, om figur (se d. o. 5) i l. på toppen av ngt. Toppfigur på en krokan. HågkLivsintr. 2: 87 (1922). Han (är) toppfigur i många av lantbrukets organisationer. SvD(A) 26 ⁄ 8 1929, s. 7.
(4 b ε) -FIN. utmärkt, ”jättebra”; jfr toppen-fin. Toppfin dansmusik. DN 18 ⁄ 3 1961, s. 32.
(2) -FLÄNS. tekn. överstycke på balk l. spann o. d. På det att ej fuktighet skulle samla sig i de svåråtkomliga fyrkantiga rum, som begränsas af .. bärbalkarnes lifplåtar och toppflänsar .. fyldes alla dylika hål med kompakt asfaltbetong. TT 1881, s. 165.
-FORM.
1) (numera bl. mera tillf.) till 3: konisk form (se d. o. I 1). Den ursprungliga toppformen (hos uthus), sådan den återfinnes i Finland .. (hade) förvandlats till en långsträkt ryggåsformig byggnad. Retzius FinKran. 146 (1878). IllSvOrdb. (1964).
2) (förr) till 3 a: form (se d. o. II 1) för toppsocker. Nemnich Waarenlex. 110 (1797). Under vacuumapparaterna finnas runda kopparcisterner, hvilka upptaga det färdiga (socker)koket för att derefter genom särskildt därför afsedda apparater ifyllas toppformarne eller bitlådorne. LD 1898, nr 161, s. 2.
3) till 4 b ε: högform; i sht sport. i uttr. i toppform; jfr -kondition, -trim. IdrBl. 4 ⁄ 6 1924, s. 3. Även den mest förtjusande idyll måste hålla sig i toppform, om den vill undvika att dö en död i skönhet. SvD(A) 1933, nr 281, s. 7. Både världsmästaren Floyd Patterson och ex-mästaren Ingemar Johansson tycks befinna sig i toppform inför .. den tredje matchen om VM-titeln. SDS 1961, nr 65, s. 16.
(3) -FORMAD. jfr -formig. Jakobsson BevBeklädn. 367 (1938).
(3) -FORMIG. toppig l. konisk. Westee (1842).
(2 a) -FORN. (†) = -faren; jfr forn, adj.2 (Att nämndemännen) til bränsle måge niuta et Boketrä om Året .. hwarwid likwäl wederbörande åligger at hafwa inseende, thet andre Boke-trän .. (ej utses) än sådane som äro rotsure och toppforne. ResolAllmBesvär 1 ⁄ 9 1741, s. C 3 b. Nilsson Dagb. 150 (1816, 1879).
(2 a) -FROSSÖRT~02, äv. ~20. växten Scutellaria hastifolia Lin.; jfr spjut-luck. SvNat. 1924, s. 19.
(2 a) -FRYSA. (numera mindre br.) frysa (se frysa, v. 3) i toppen. (Blåsbuskar) Toppfrysa mer eller mindre om de stå i styf, fuktig eller fet jord. HbTrädg. 5: 47 (1874). Östergren (1958).
-FÄLLANDE, n. (†)
1) till 2 a: fällande av trädtopp; jfr fälla, v. 18 b. Hygge wid Roten, Tåppfällande, Barcklåszande. Schmedeman Just. 1298 (1691; rättat efter orig.).
2) till 2 d: handlingen att stryka toppsegel; jfr fälla, v. 22 b β. OxBr. 1: 152 (1620). (Fångens glädje) vahrade icke längre änn som han fick see .. (skeppen) på båda sidor skiuta svenska lösen och hälsa hvarandra medh toppfällande. HH 20: 298 (c. 1640).
(2 a) -FÄLLNING. särsk. (†) om träds fällning av barr (l. löv) i toppen; jfr fälla, v. 4. Man har till en del trott Insekter vara orsak till Toppfällningen. BotN 1874, s. 131.
(4 b ε) -FÖRSÄLJARE. framgångsrik försäljare. En toppförsäljare inom textilbranschen sökes. SvD(A) 21 ⁄ 10 1960, s. 6.
(2 d) -GAJ. sjöt. om i toppen av bom l. dävert fastsatt gaj. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 159 (1796). Vaterbomstacklingen består av toppgaj, aktergaj eller bomtåg samt förgaj. Weinberg Sjömansk. 88 (1954).
(2 d) -GAST. (förr) jfr gast, sbst.2 NordT 1881, s. 280. Toppgastarna skickas upp var på sin topp för översyn av riggen. VFl. 1929, s. 48.
(2 a) -GREN. gren i toppen av växt. BotN 1856, s. 122.
(2 a) -GRENIG. (numera bl. tillf.) Topp-grenig .. (dvs.) när utur toppens centro beständigt grenar utskiuta. Möller PrincBot. 28 (1755). Ahlman o. Forsman (1885).
(2) -GÖDNING. (bl. tillf.) gödning ovanpå åkerjord; jfr -dressa. För klöfver och gräsvallar är leraska .. ett godt medel till öfvergödning (toppgödning), hvaremot hon för våra öfriga odlade växter bör utströs omedelbart före sådden, å den förut i allo tillredda åkern. Arrhenius Jordbr. 1: 166 (1859).
(4 a) -HASTIGHET~002, äv. ~200. högsta möjliga l. uppnådda hastighet. Nerén HbAut. 1: 51 (1928). En vansinnesresa .. Topphastigheten låg runt 140 kilometer och han körde mot rött två gånger. Expressen 20 ⁄ 4 2003, s. 25.
(2) -HATT. [jfr eng. top hat] särsk. om hög hatt. I sin gamla grå topphatt. Centerwall Hellas 74 (1888).
(4 b ε) -HEMLIG. ytterst hemlig. Ett väl igenlackat, topphemligt handbrev. SDS 3 ⁄ 10 1954, s. 16.
(4 b) -HEMLIGHET~002, äv. ~200. SDS 28 ⁄ 6 1963, s. 5.
-HUGGA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) till 1: hugga huvudet av (ngn); äv. bildl.; jfr hugga, v.1 7. Allt förstfödt, som gräs, han i Mizraim slog / Och topphögg kung Pharaos förstfödda son! Sjöberg (SVS) 2: 15 (1825). Huvudsaken är att den stora personligheten inte får topphuggas. Edqvist AngelTer. 148 (1953). Folket topphöggs, arkiv och bibliotek brändes och en kultur .. förintades. Ymer 1954, s. 166.
2) i sht skogsv. till 2 a: hugga toppen av (ngt, i sht träd), toppa (se toppa, v.1 1 b), hamla (se hamla, v.1 3); äv. bildl. Ey eller ned- eller topphugges trä för löf och näfwer skuld. FörarbSvLag 5: 203 (1713). Du (dvs. Roma) trampade på fredens ax / Och topphögg frihets ädla träd. Nyblom Bild. 4 (1864). Så snart bladlöss synas i topparne, böra åkerbönorna topphuggas. Juhlin-Dannfelt 39 (1886).
(2 a) -HYGGE. (numera mindre br.) jfr hygge, sbst.2 1. Ingen haffue tilstånd eller loff, at hugga, och fälla bärande trää i Wåre Parcker: Eller at förderfwa trää medh topphygge. OrdnSkogzträän 22 ⁄ 3 1647, s. B 1 a. SAOL (1973).
-HÖJD.
1) till 2 b: högsta (höjd hos) bergstopp. 2NF 1: 696 (1903). Längst i N nå topphöjderna sällan över 180–190 m ö. h. SvGeogrÅb. 1937, s. 121.
2) till 4 a, särsk. i fråga om flygning: högsta möjliga flyghöjd. 2NF 35: 888 (1923). Den höjd, där maximala stighastigheten blir lika med noll, är flygplanets topphöjd. SvTeknUppslB 3: 556 (1944).
(4 c) -IDROTT~02 l. ~20. idrott på högsta nivå; äv. sammanfattande, om organisation som handhar sådan idrott. IdrBl. 1935, nr 11, s. 10. Toppidrotten måste devalvera – ta bort en nolla på alla utgifter – annars klarar de inte den nödvändiga saneringen. DN 23 ⁄ 9 1981, s. 5.
(4 c) -IDROTTS-MAN. IdrBl. 1935, nr 41, s. 2.
(4 b) -INKOMST~02 l. ~20. högsta möjliga l. mycket hög inkomst. SAOL (1950). Är Ni färdig försäljare, är Ni välkommen att genast taga hand om en väntande toppinkomst. SDS 1961, nr 229, s. 24.
(2) -INTECKNING~020. bankv. om inteckning i fastighet som har förmånsrätt först efter viss kvotdel av bedömt marknadsvärde, vanl. över 75–80 procent; jfr inteckna 3 c. Banken (hade) belånade toppinteckningar i icke mindre än elfva Stockholmsfastigheter. NDA 1910, nr 54, s. 4. Bolaget har .. lån mot toppinteckningar i villafastighet. Hansson FöretagRäkensk. 1: 161 (1981).
(2 a) -JAKT. jäg. om jakt på i trädtopp sittande skogsfågel; jfr -skytte. VästerbK 9 ⁄ 1 1982, s. 21. Förutsättningarna för en lyckad toppjakt är mycket snö och upplega på träden. GbgP 19 ⁄ 1 1986, s. 38.
(4 c) -JOBB. jobb på hög(sta) nivå; jfr -tjänst. SvD(A) 16 ⁄ 4 1959, s. 2. Tjänsten som månadstidningen Feminas chefredaktör och utgivare, ett eftertraktat toppjobb. SDS 29 ⁄ 4 1996, s. A1.
-KAM.
1) (förr) till 2, om kam överst på linfäste. Det käppformiga eller tornliknande linfästet (slutar) i en kam, som stundom är lös och kan borttagas. Detta linfäste med toppkam torde .. komma österifrån. Fatab. 1924, s. 156.
2) till 2 b, om högsta kammen på berg. En gång hade jag verkligen kommit så pass långt som upp under toppkammen på Kerkevare, då ett skyfall tvang mig att slå till reträtt. TurÅ 1942, s. 369.
(4 (b ε,) c) -KILLE. (vard.) om kille som tillhör (absoluta) toppen l. eliten; mycket bra kille (jfr toppen-kille). Vi får tyvärr räkna med att en toppkille som Anders Hedberg försvinner över Atlanten när han .. blir klar med sin examen. DN 2 ⁄ 1 1974, s. 25. GbgP 14 ⁄ 2 1992, s. 24.
(4 c) -KLASS. högsta klass (se d. o. 5); särsk. i sådana uttr. som (vara) i toppklass(en) l. av toppklass. Spjutkastarna .. visade, att de höra till toppklassen i världen. IdrBl. 4 ⁄ 6 1924, s. 3. En silverrävshane av toppklass. GHT 1944, nr 255, s. 7. En arkitekt i internationell toppklass. NFiBAktuellt 1963, nr 15, s. 25.
(4 c) -KLASSIG. av hög(sta) klass. Expressen 23 ⁄ 4 1962, s. 50.
(2 a) -KLIPPA, -ning. klippa toppen av (ngt, särsk. buske). Toppklippta krusbärsplantor. LAHT 1907, s. 243.
(2 a) -KLOCKA. växten Campanula glomerata Lin.; jfr klocka, sbst. 2 c, o. mosis-klocka, moss-ros 2. Topp-klåckan .. urskild af sin enkla kantiga stängel och sina i toppen hopskockade blommor, treffas på .. torra och magra ställen. Fischerström 4: 264 (1795).
(2 b) -KLÄTTRING. jfr klättra 1. TurÅ 1907, s. 279. Själva toppklättringen hade dragit ut på tiden. Det hårda vädret dagarna innan hade blåst bort mycket av snön, bara isen var kvar. Expressen 27 ⁄ 8 1993, s. 24.
(2 a) -KNOPP. jfr knopp 4. Nyman VäxtNatH 1: 191 (1867). Den gulbruna toppknoppen är ett tecken på att granen har nått sitt frosttåliga stadium på hösten. ForsknFramst. 1987, nr 3, s. 21.
(4 b ε) -KONDITION. jfr kondition 7 o. -form 3. IdrBl. 1935, nr 86, s. 12.
(4 d) -KONFERENS. konferens mellan statschefer o. d.; jfr -möte. LD 15 ⁄ 1 1958, s. 16.
(4 a) -KONJUNKTUR. (numera bl. mera tillf.) högkonjunktur; jfr konjunktur 3. I allmänhet kulminerar .. böndernas utbud (av skog) vid eller strax efter toppkonjunkturer. SvSkog. 930 (1928). SAOL (1973).
(2 b) -KONSTANS. geogr. Ymer 1918, s. 183. Toppkonstans (dvs.) förhållandet att toppar, krön och platåer inom ett geografiskt område har samma eller ungefär samma höjd. TNCPubl. 86: 265 (1988).
(4 b ε) -KRAFT. jfr kraft 8 a. SDS 28 ⁄ 2 1954, s. 24. Vi söker en man för ett jobb. Det måste vara en absolut toppkraft som är beredd att jobba ganska hårt. Gustafsson FamF 134 (1975).
(2 a) -KRONA. jfr krona 4 d. Cocus-trädet är högt och bart ända opp til toppkronan, hvaruti nötterna hänga. Wallenberg (SVS) 2: 171 (1771; uppl. 1999).
(4 a slutet) -KURS. jfr kurs 6. En inte alltför långt aflägsen framtid skall säkert besanna, att de toppkurser, vi varit i tillfälle uppdrifva, hvarken varit för höga eller .. onaturliga. Grebst Grängesbg 240 (1908).
(4 b ε) -KVALITET. i sht handel. högsta kvalitet (se d. o. 1 c). Form 1935, s. 237. Vi tillverkar toppkvalitet till priser som man anser förmånliga. SvD(A) 17 ⁄ 11 1966, s. 1.
(2 a) -KVIST. jfr kvist, sbst.1 1. Börja toppqvistarne tidigt torka, är berg eller vatten icke långt från jordbrynet. Ström Skogsh. 161 (1830).
(4 c) -KÄNNING. jfr känning, sbst.2 5. Vargöns SK behöll toppkänningen i div III-bandyn genom att på Hallevi besegra Alingsås med 3–1. GHT 11 ⁄ 1 1965, s. 13.
(4 c) -LAG. sport. jfr lag, sbst.3 14 c γ. Schweiz och Tyskland möta de skånska topp-lagen i sommar. Swing 1921, nr 17, s. 3.
(2 d) -LANTERNA. sjöt. jfr lanterna 1 b. Sidolanternorna bör man få sigte på kort efter sedan topplanternan visat sig. Oxenstierna Vanderdecken 59 (1865).
(2) -LATTA. (i fackspr.) om högst upp belägen latta (se d. o. d) på vävstol. Ekenmark Hb. 46 (1820). Kontramarsch med lodrät topplatta, s.k. kronlatta .. skaftreglerare och kedjor för uppknytningen av skaft och lattor. Form 1952, Omsl. s. 175.
(4 c) -LISTA. om lista med topparna rangordnade efter popularitet l. försäljning o. d. Genom att spela Bossa Nova har flera kända jazzmusiker plötsligt börjat att figurera på topplistorna. Expressen 1 ⁄ 10 1962, s. 16. Bilmodellernas topplista på den svenska marknaden har tidigare redovisats .. när det gäller fjorårsförsäljningen. SDS 1965, nr 52, s. 15.
(2) -LOCK. tekn. om övre del av motorcylinder; jfr lock, sbst.2 e γ. Kontrollera att olja ej läcker ut genom vevaxelns ändlager, packningar för vevhus, topplock (m. m.). Vägmaskinl. 96 (1942).
Ssg (tekn.): topplocks-packning. Mellan cylinderblock och topplock finns en topplockspackning som gas- och vattentät isolering. AlltBil. 28 (1976).
(3) -LUVA. toppformig luva; jfr -mössa. Ödman VårD 2: 130 (1888). Vår svenske jultomte med den grå kolten, den röda toppluvan och det långa vita skägget. SvD(B) 20 ⁄ 1 1946, s. 9.
(2) -LÅN. om fastighetslån (med sämsta förmånsrätt) utöver bottenlån o. statligt bostadslån (med säkerhet i den sista delen av en fastighets värde). SvD(A) 25 ⁄ 10 1963, s. 14. Beräkningarna bygger på att familjerna betalar 15 procent av huspriset kontant och finansierar resten med bottenlån och topplån. Bottenlånet betalas av på 40 år och topplånet på tio år. DN 2 ⁄ 7 2004, s. C4.
-LÄGE.
1) till 2 (b), 4 (a): mycket högt l. högsta läge. Flera av (de etruskiska städerna) .. såsom Perugia, Arvieto och Volterra intaga extrema topplägen. Ymer 1927, s. 29. Vid tidig tändning hoppar gnistan över innan kolven (i bilmotorns cylinder) når sitt toppläge. Nerén HbAut. 1: 135 (1928). Sedelomloppet, som nu tangerar det tidigare toppläget. SvD(B) 1942, nr 329, s. 13.
2) till 4 b ε: bästa läge; jfr toppen-läge. Tre villa-projekt På tomter med toppläge i Bellevue. SDS 3012 1960, s. 16.
(3) -LÄNT. (†) om djur, i sht häst: som har toppigt kors; jfr spets-länt. Florman HästKänned. 113 (1794). Ehrengranat Ridsk. I. 1: 20 (1836).
(1 b) -LÄRKA. (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tofslärka; äv. om sånglärka. Gravander Buffon 4: 68 (1807). Topplärka. (Prov.) Sånglärka. Leijonflycht (1827).
(4 a slutet, b ε) -LÖN. mycket hög l. högsta lön; i sht i pl. Sv. arbetsgivareföreningen (har) förklarat, att järnbruksförbundets krav endast går ut på en beskäring av topplönerna inom vissa arbetaregrupper. SvD(A) 4 ⁄ 1 1923, s. 9. Är kritiken mot topplönerna orättvis? KvällsP 27 ⁄ 12 2003, s. 18.
(2 a) -LÖSA. växten Lysimachia thyrsiflora Lin. (som saknar blommor i toppen) (i ä. systematik: Naumburgia thyrsiflora Reich); jfr sjö-almycke, spir-lysing, spir-videört. Fries BotUtfl. 3: 246 (1864). Naumburgia thyrsiflora .. Topplösa .. En flerårig sumpmarksväxt, som växer vild hos oss i kärrmarker, diken och vid sjöstränder. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 316 (1947).
(4 c, d) -MAN. man tillhörande toppskikt(et). Luther .. var ännu år 1919 vid 34 års ålder en toppman (i friidrott) och minst lika snabb som Engdahl .. m. fl. IdrBl. 13 ⁄ 2 1924, s. 6. Är Ni en absolut toppman på försäljning? SvD(B) 28 ⁄ 2 1954, s. 2.
(2) -MASSAGE. massage av (toppen på) manligt könsorgan. DN 24 ⁄ 4 1969, s. 1.
(2 d) -MAST. sjöt. löstagbar del för förlängning av mast; jfr bram-stång. (Sv.) Toppmast .. (fr.) Perroquet. Nordforss (1805). (Oceanseglaren) Hiscock vill .. ha möjlighet att förlänga gaffelseglet med en toppmast och ett särskilt toppsegel. Elfman o. Ginsburg Båtäg. 148 (1960).
(2) -MATAD, p. adj. om tvättmaskin: som (för iläggning l. uttagning av tvätt) öppnas på ovansidan. (Enligt intervjun) tycktes det vara lättast att lägga i tvätt i en toppmatad maskin – på frontmatade .. ansågs luckan sitta för lågt. ÖgCorr. 14 ⁄ 4 1965, s. 8.
(4 b ε, c) -MATCH. sport. mycket bra match; match mellan topplag. Den andra toppmatchen .. bör icke bli så mycket mindre spännande den. IdrBl. 1935, nr 8, s. 9. Det skulle förvåna om Norrköping förlorar ännu en gång, trots att HIF är kapabelt att göra toppmatcher. SDS 1961, nr 268, s. 18.
(1 b) -MES. (†) tofsmes. Gravander Buffon 4: 71 (1807). 1Brehm 2: 55 (1875).
(4 b ε) -MODERN. ytterst modern, högmodern. Den nya byggnad för forskning och undervisning, som på måndag inviges .. är en förnämlig och toppmodern skapelse. Arbetet 4 ⁄ 4 1954, s. 1.
(2 a) -MURKLA. svampen Morchella elata Fr.; äv. i pl., om släktet M. Dill. ex Pers.; jfr spets-murkla. Strömbom Svamp. 70 (1896). Cortin SvampHb. 14 (1937; om släktet). Toppmurkla (Morchélla esculénta) .. innehåller icke något gift som stenmurklan; den behöver därför ej förvällas före användningen. Varulex. Livsm. 135 (1942).
(2 a) -MÅTT. skogsv. jfr mått, sbst.4 3 a, o. -diameter. Ekman SkogstHb. 73 (1908). Längd för furan 2 m och för granen 2 eller 3 m. Minsta toppmått 17 cm inom bark. JordbrFörenBl. 1960, nr 3, s. 8.
-MÄRKE.
1) till 2, om märke (se märke, sbst.1 1 a) i l. på toppen av ngt. Der står ju stenröset, sjelfva toppmärket, bygdt af stora stenar och 7 à 8 fot högt. Ödman VårD 2: 127 (1888). Toppmärke, (dvs.) märke i toppen av en prick, såsom ex. en ballong, en kvast eller ett kryss. Nerén 135 (1930).
2) till 4 b ε: mycket bra l. bästa märke (se märke, sbst.1 6). Nerén HbAut. 1: 177 (1911). Frysskåp av toppmärken i prislägen från 950:-. SDS 1962, nr 172, s. 1.
(2 a) -MÄTA, -ning. skogsv. mäta (timmer) i toppänden; anträffat bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. Redan en hastig blick på tabellen säger huru ytterst svårt det är att beräkna prisen för timmer efter midtmätning och för kolved o. dyl. efter toppmätning. Ekman SkogstHb. 89 (1908). SvSkog. 1029 (1928).
(3) -MÖSSA. toppformig mössa; jfr -luva. Borgström ResVerml. 77 (1845). Den trekantiga hatten hindrade vid granatkastningen. Därför försågos grenadjärerna med toppmössor. Alm VapnH 83 (1927).
(4 d) -MÖTE. jfr möte 5 o. -konferens. Toppmöte i Vita huset om ryska satelliten. SDS 9 ⁄ 10 1957, s. 10. Med toppmöte menas en internationell politisk konferens vari deltar regeringscheferna från i första hand stormakterna, kanske också från andra länder. DN(B) 1962, nr 43, s. 2.
(4 d) -NAMN. framstående person l. person i hög position; jfr namn 4 e. SvFolket 12: 317 (1940). Inlägg framfördes av toppnamn inom handel, industri samt forskning och bankväsendet. Hufvudstadsbl. 6 ⁄ 4 1994, s. 18.
(2) -NEK. (numera mindre br.) om översta nek i sädesskyl. Under tiden sädessnesarna stå på åkern sjunka neckerna ihop, de förlora sitt prydliga utseende, och störarna sticka högt upp öfver toppneken. Fatab. 1908, s. 76. SAOL (1973).
(2 b, 4) -NIVÅ. högsta nivå; särsk. i förb. med prep. . Under den långvariga preglaciala denudationen af fjällkedjan, hvars höjdaxel ursprungligen låg vid eller väster om Vassijaure, måste toppnivåerna i likartade bergarter fått ett fall, som motsvarade dalarnas. Sjögren Torneträsk 58 (1909). Konferenser på politisk toppnivå. Ortmark Maktsp. 105 (1967). Efterfrågan på bensin .. nådde toppnivån 9.563 miljoner fat per dag vecka 30. DN 7 ⁄ 8 2003, s. C9.
(4 a slutet) -NOTERING. handel. jfr notering slutet o. -rekord. Smörrapport .. Köbenhavns toppnotering är i dag 1 kr. högre än förliden vecka. NerAlleh. 9 ⁄ 8 1886, s. 3. Toppnoteringen för dagen blev 4 150 kronor för ett tyskt bildverk. DN 11 ⁄ 5 1984, s. 17.
(3) -NUNNA. [möjl. syftar förleden på en signifikativ huvudbonad] (†) om nunna som tillhör en av kyrkan icke godkänd gruppering bland tiggarrörelserna? (Gregorius X) vthmönstrade itt slags Nunnor, them man kallade Toppnunnor. Schroderus Os. 2: 729 (1635).
(4 c) -ORGANISATION. om för olika förbund l. föreningar o. d. samlande organisation. En ny förening med uppgift att utgöra en topporganisation för de redan existerande föreningar, vilka (osv.). SvD(A) 19 ⁄ 9 1934, s. 4. Träindustrins branschorganisation (TIBO), numera topporganisation för landets träbearbetande industri. DN(A) 26 ⁄ 8 1961, s. 11.
(2) -ORNAMENT. ornament på l. i toppen av ngt. Den praktälskande konung Erik lät göra sig en ny krona .. försedd med uppstigande bågar, som öfverst mötas i ett toppornament. AntT VII. 1: 67 (1883). TorsseliusTapetm. 82 (1965).
(4 c) -PLACERING. placering bland de i ngt avseende bästa l. främsta. (Stoltz) hade .. startat fem minuter före Alm, så det var tydligt att hans utsikter till topplacering icke voro så stora. ÖstersundP 23 ⁄ 2 1925, s. 3. Strax före utnämningen fick han topplaceringen av sakkunniga till en professur i invärtes medicin. SDS 1963, nr 38, s. 17.
(2 b) -PLATÅ. jfr platå 4. Själfva den öfversta topplatån af .. (Kinnekulle) bildas af en .. eruptiv-bergart diabas. SvRike 1: 31 (1899). TurÅ 1975, s. 88.
(4 d) -POLITIKER. ledande politiker. Kung Baudouin har de senaste 24 timmarna haft överläggningar med en lång rad belgiska topp-politiker. SDS 7 ⁄ 1 1961, s. 5.
(4 c) -POSITION. mycket hög l. högsta position. Hos flockdjur är det alltid en fast rangskala. Toppositionen är knuten till ett visst kön. BokNat. Liv. 275 (1951).
(4 c) -POST. jfr post, sbst.2 5. Det blir sammanlagt åtta diplomatiska topposter utomlands. DN(A) 22 ⁄ 12 1962, s. 9.
(4 b, c) -PRESTATION. jfr prestation 2 o. -resultat. Han gjorde kanske den jämnaste femkampen av alla; inga glänsande topprestationer. IdrBl. 14 ⁄ 7 1924, s. 4. En (byrå) med blomsterintarsia överrikt dekorerad fasad, en topprestation i svensk rokoko. Rig 1949, s. 130.
(4 a slutet) -PRIS. mycket högt l. högsta (möjliga) pris. Granbräder köpas nu upp af tyska importörer för september och oktober-leverans till topp-priser. SD(L) 15 ⁄ 4 1896, s. 3. Just nu betalar vi toppris för Eder gamla radio och TV. SDS 1960, nr 322, s. 23.
(2) -PRYDNAD. jfr prydnad 3. Domkyrkotornet, som bran af .. 1738, stod nu under sin öfverbygnad och får en vacker topprydnad. HA 9: 64 (1759).
-PUNKT.
1) till 2 (b): högsta l. yttersta punkt. Rosenfeldt Nav. 7 (1693). Urberget (skjuter) upp med Kjugekull som toppunkt. SvGeogrÅb. 1932, s. 19. Toppunkt på skärverktyg, eggpunkt som vinkelrätt mot matningsriktningen når längst in i det bearbetade materialet. TNCPubl. 16: 40 (1949).
2) till 4. särsk.
a) till 4 a (slutet), om högsta punkt för ngt mätbart l. högsta pris o. d., maximum. TT 1927, Allm. s. 161. Trävarupriserna nådde sin toppunkt 1874. TurÅ 1939, s. 221.
b) till 4 b: höjdpunkt l. kulmen. Under Platens ”styrelse” uppnådde Ramlösa topp-punkten av sin ära och glans. Sturzen-Becker VSkr. 2: 573 (1880). Manuskriptet bjöd inte på några toppunkter men flöt raskt undan. SDS 1961, nr 69, s. 11.
(4 c) -RANKA. [jfr eng. rank, rangordna, o. top-ranking, förnämsta, bästa] (gm rangordning) placera (ngn) bland de främsta; särsk. (o. numera bl.) i p. pf. i adjektivisk anv., i sht om tävlingsidrottare. Så ber jag .. (jubilaren) att som avslutning på idrottsvis toppranka några personliga favoriter. ST 3 ⁄ 12 1958, s. 22. Civilingenjör, mekanist. Medfödd affärs- och försäljningsbegåvning, minne som en datamaskin. Detta plus smilet ger en effektiv förhandlare .. Topprankad av Douglas och Boing, de stor-stora i USA. DN 27 ⁄ 8 1967, s. 9. (Bordtennisspelaren) Jan-Ove Waldner, som är topprankad i singel. DN 14 ⁄ 4 1984, s. 34.
(2) -REDA, -ning. kok. göra (sås) tjock gm att vispa ner tillredd redning; jfr reda, v.1 2 g. VKokb. 462 (1968). Att toppreda såsen .. är ett sätt att minska fettet. ICAKurir. 1994, nr 9, s. 23.
(4 ac) -REKORD. tautologiskt, om rekord; ofta i förb. nytt topprekord; jfr -notering. Julivädret slog nytt topprekord. Lo-Johansson TvivlIdr. 50 (1931). Bankrapporten visar ett topprekord i fråga om sedelomloppet. GHT 1934, nr 299 A, s. 3. Nytt topprekord av Zatopek på 5000 m. Östergren (1958).
(2 b) -REP, sbst.1 (sbst.2 se toppa, v.1 ssgr) sport. om rep (se rep, sbst.1 1 a ε) avsett för l. använt vid (bergs)klättring. När man är nybörjare klättrar man oftast med topprep. Det betyder att man är säkrad med en lina som går upp till toppen av väggen och ner till en kamrat. Expressen 5 ⁄ 2 1995, s. 7.
(4 c) -RESULTAT. mycket bra l. bästa resultat; jfr -prestation. De tre första männen uppnådde sina toppresultat (i diskus) vid de amerikanska mästerskapstävlingarna i september. IdrBl. 12 ⁄ 3 1924, s. 2. Finland ligger främst i sina skolresultat. En betydligt högre andel elever når toppresultat. Färre visar usla kunskaper. DN 18 ⁄ 12 2004, s. A4.
(2 d) -RIK. särsk. (†) om mast: som är fullgod i toppen; jfr palm-rik. Samma dagh till bödz Siffuurdh Olss(o)nn, om han kan gå sinn lagh och edh .. ath te master, han hade handladh och leffrerath Henndrich Jnz folk, ath te wåre toprike och gillade, som ähr pallm ricke. TbLödöse 246 (1591). AmirKollReg. 1690, s. 1073.
(2) -ROLL. [av eng. toproll] flygv. om halv looping som avbryts på toppen för att gå rakt ut; jfr roll, sbst.2 Söderberg PrFlygl. 2: 21 (1939). Samövade .. svepte de i hårnålskurvor och nervpirrande topprollar över fält och publik. GbgMP 15 ⁄ 8 1949, s. 3.
(2 a) -RUSKA. (i sht förr) om kvarsittande ruska i toppen av kvistad (o. barkad) trädstam o. d.; äv. om ss. majstång o. d. använd sådan trädstam jämte toppruskan (jfr ruska, sbst.2 3). De vid husbygge å takåsen uppsatta takruskorna motsvara till utseende och ursprungligen otvifvelaktigt äfven till innebörd .. (majstängernas) toppruskor. Fatab. 1907, s. 194. Granbuskar höggos och kvistades av, så att endast toppruskan återstod; desse användes som svabbar för att släcka (svedje)elden. 2SvKulturb. 1–2: 68 (1934).
(2 (b)) -RÖSE. jfr röse, sbst. 1 (b γ). Jag fann snart, att det lilla toppröset .. och stenkretsen .. icke afgåfvo någon riktig fingervisning för sjelfva grafvens läge. AntT 3: 26 (1870). Toppen .. nås lätt och efter att ha beskådat toppröset .. går vi ner ett stycke på östsidan. TurÅ 1977, s. 79.
(2 a) -RÖTA. om (sjukdom som yttrar sig i) röta (se röta, sbst.1 1 a) i toppen på växt. Toppröta .. liksom all röta, förorsakad af svampar .. bör alltid noga begränsas. Skogvakt. 1893, s. 232. Lindfors SjOdlVäxt. 38 (1927; i fråga om tomat).
(4 c) -SEEDAD, p. adj. [jfr eng. top seed] sport. särsk. om tennisspelare o. d.: placerad i rangordning o. i lämplig tävlingsgrupp efter förmodad (o. tidigare visad) skicklighet; jfr seeda. De värsta skrällarna inträffade i herrarnas seniorklass där samtliga fyra toppseedade .. sållades bort innan semifinalomgången. SDS 7 ⁄ 1 1963, s. 15.
(2 d) -SEGEL. (topp- 1545 osv. toppa- 1562) sjöt. om tre- l. fyrsidigt segel fört över gaffelsegel. SkeppsgR 1545. Stormen (blev) så wåldsam, att man nödgades refwa toppseglen. Cook 3Resa 498 (1787). Rullande sjöar, solbrända, härdade kroppar, fräsande skär genom vågkammarna, styrka och triumf från toppseglets buktande vinge till bogskummet över stäven. Ruin Drömsk. 11 (1951). jfr bofven-, gaffel-, rå-, stor-toppsegel m. fl.
Ssgr: toppsegels-, äv. toppsegel-fall. (†) = topp-fall. Rajalin Skiepzb. 180 (1730). Cavallin Stevenson o. Osbourne 105 (1898).
-skonare. sjöt. skonare (se skonare, sbst.2) med toppsegel på främre masten; jfr -skonert. Nilsson Skeppsb. 6 (1932).
-skonert. (numera föga br.) toppsegelskonare. KrigVAT 1854, s. 56. 2NF 25: 1130 (1917).
(4 a) -SIFFRA. högsta möjliga siffra l. mycket högt tal. SDS 13 ⁄ 12 1904, s. 3. Trafikräkningen visar att trafikintensiteten sjunkit .. (mellan Borgeby o. Åkarp), medan gamla motorvägen mot Lund visar topp-siffror. SDS 1961, nr 296, s. 16. Ny toppsiffra för olyckor med vilt. DN 15 ⁄ 6 1978, s. 25.
(2 a) -SJUKA. (numera föga br.) om sjukdom hos larv av barrskogsnunna. ”Toppsjukan” kallas den i Sverige, emedan larverna, då de angripits deraf, samla sig klungvis i trädens och grenarnes yttersta delar samt förblifva der overksamma i afvaktan på sin undergång. SDS 3 ⁄ 8 1899, s. 3. 2NF 24: 362 (1919).
(1 b) -SKARV. fågeln Phalacrocorax aristotelis (Lin.); jfr kråk-, tofs-skarv. Ström SvFogl. 81 (1839). Toppskarven .. bär sin hjässtofs endast under själva parbildningstiden. DjurVärld 8: 278 (1960). Toppskarven vill ha öppna kuster för att trivas. Under häckningstiden håller den till utmed den norska västkusten, runt Island och vid Brittiska öarna. DN 19 ⁄ 1 1987, s. 14.
(2 a) -SKATE. (numera mindre br.) skate (se skate, sbst.2 1). Marken var .. beströdd med ris samt toppskatar efter föregående timmerkörningar. FrSkog. 70 (1892). Östergren (1958).
(4 b ε) -SKICK. bästa skick. Dodge royal, 2-färg, vita däck, litet körd, i absolut toppskick. SDS 12 ⁄ 1 1961, s. 19.
(4 c, d) -SKIKT. om översta skikt (se d. o. 3 d) av ngt; särsk. om skikt bestående av de i ngt avseende bästa l. främsta l. mest framstående. Form 1945, s. 219. Kan inte det övriga beloppet delas ut som bidrag till de forskare under toppskiktet som kämpar för att fullfölja sina ambitioner? DN 14 ⁄ 1 1976, s. 5.
(2) -SKIVA. jfr skiva, sbst.2 1 d, 2. Uppl. 1: 189 (1902). Det öfversta segmentet, som uppbär den vridbara toppskifvan för linan har en längd af 3 meter. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 149. Toppskiva eller inte? Köper man en hurts utan toppskiva kan den bara användas med arbetsskiva på. Det är en nackdel vid ommöblering. ICAKurir. 1983, nr 35, s. 22.
(2 a) -SKOTT. (i sht i fackspr., särsk. bot.) skott (se skott, sbst.2 23 a β) i toppen av stam l. gren. Toppskotten (Tallstrunt) äro et bekant medel för skjörbjugg. Alm(Sthm) 1797, s. 41. Vill man .. förebygga faran för frostskada, skäras ej topp- eller ledskotten förrän till våren. Abelin Frukt 134 (1902). En stickling kan bestå av antingen växtens toppskott eller av toppen på en sidogren. SvD 24 ⁄ 1 1981, Bil. s. 3.
(2 a) -SKYTTE. jäg. jfr -jakt. Jakten 216 (1951).
(2 d) -SKÄDDA. sjöt. jfr skädda, sbst.1 5. Rydholm 154 (1967).
(2 a) -SKÄR. (numera föga br.) skäryta upptill på stock; jfr skär, sbst.2 1 b. Sågstock .. af furu eller gran: Böra i toppskäret hafwa en diameter af minst 10 decimaltum. SPF 17: 536 (1859). FinSvStorordb. (1968). Ssg.: toppskärs-diameter. (†) jfr diameter 1 b γ. Virket skall .. uttagas ända till 22 centimeters toppskärsdiameter i sådana längder, köparen sjelf önskar. FFS 1893, nr 15, s. 7.
(2 a) -SKÄRA, -ning. (numera bl. mera tillf.) jfr skära, v.2 1 d, e. Lenæus Delsbo 251 (1764). De allra yngsta träden i plantskolan måste .. rotskäras, toppskäras, uppbindas och stödjas. Tenow Solidar 3: 136 (1907).
(2 a) -SLAGEN, p. adj. (numera föga br.) särsk. om skogshönsfågel: som slagit ner i trädtopp; jfr slå, v. I 45 h. Jagt å .. sjöfågel, toppslagen tjäder o. s. v. Hemberg JagtbDäggdj. 49 (1897). Den mariga granskogen, där orrarna sutto toppslagna i klungor och hälsades med dödande skott. Hemberg Kola 215 (1902).
(3 d) -SLÄDE, förr äv. -SLÄDA. repsl. släde (se d. o. 2 c) vari topp monteras vid slagning av grövre tågvirke. BoupptSthm 1676, s. 649 b, Bil. HantvSv. 252 (1996).
(2 a) -SMINKBÄR. (†) växten Chenopodium capitatum (Lin.) Ambrosi, smultronmålla (i ä. systematik: Blitum capitatum Lin.) (vars blommor sitter i toppen). Blitum capitatum (Topp-sminkbär). Krok o. Almquist Fl. 1: 136 (1903). 2SvUppslB (1954).
(3) -SNÄCKA, sbst.1 zool. om snäcka tillhörande släktet Trochus Lin. (vars skal är toppformigt), virvelsnäcka. VetAH 1793, s. 109.
(4 b ε) -SNÄCKA, sbst.2 (vard.) ss. benämning på vacker kvinna. GHT 11 ⁄ 7 1959, s. 5. Den jag är ihop med ska .. titta på mej och säga att jag är hans toppsnäcka. Pohl o. Gieth Saknar 35 (1992).
(3) -SOCKER. (topp- 1539 osv. toppa- c. 1532. toppe- 1560) (i sht förr) om raffinerat socker format som en kon (som sönderslås l. sågas o. d. före användning) (jfr socker 1 anm. c); förr äv. i individuell anv., om sockertopp. KryddRSthm 153133 A, s. 6. Topsocker små och stor Någre söndroge. GripshInvent. 1553. Giör .. en glasur af twenne ägg-hwitor, och lägg deruti af det finaste tåpp-såcker. Warg 486 (1755). Toppsockret dominerade tillverkningen fram till 1915 då bitsockret ökade .. och produktionen lades ner 1939. Widell Sockerbag. 100 (1995). jfr real-toppsocker.
-SPEL.
1) (i sht förr) till 3 b: handlingen att spela topp; äv. konkretare. Lekar, boll- och toppspel. MinnSvLärov. 1: 59 (1926). Toppspelet präglades i år av särskild solennitet, då Kulturen beställt filmning, för sitt arkiv. SDS 10 ⁄ 4 1960, s. 34.
2) sport. till 4 b ε, om utmärkt l. bästa spel. Han tog de fem sista gamen ”raka” och spelade sitt absoluta toppspel. IdrBl.1935, nr 2, s. 2.
(4 c) -SPELARE. sport. spelare i toppklass, elitspelare. SvD(B) 14 ⁄ 11 1928, s. 13. Särskilt hos en toppspelare, som utför de olika mekaniska rörelserna rätt, är det rytmen mer än någonting annat som avgör hans dagsform. Grafton Golfteknik 95 (1976).
(2) -SPINN. [av eng. top spin] särsk. i fråga om tennisspel: överskruv; äv. om slag som åstadkommer sådan skruv; jfr spinn, sbst.1 2 b. IdrIMar. 1935, s. 201. Claus Pedersen .. tilläts ta första set men sedan bollade Alsér ut honom med sin topspin. SmålP 9 ⁄ 11 1971, s. 17. En speciellt strängad racket som ger mer toppspinn. SvD 6 ⁄ 9 1988, s. 22.
(2 d) -STAG. särsk. sjöt. stag mellan masttoppar. Rajalin Skiepzb. 178 (1730). Rydholm 141 (1967).
(2, 3) -STEN. sten på toppen av ngt; förr äv. om spetsig sten. Medh hårdwk, klåsteen, eller topstenen klååms wij. Schroderus Comenius 135 (1639). De båda spetsiga gaflarna hafva qvar sina trappstegs-lika konturer med prydliga toppstenar. Bergman GotlSkildr. 112 (1882).
-STJÄRNA.
1) till 2; jfr stjärna, sbst.1 2. Toppstjärna .. av glittertråd. Östergren (cit. fr. 1925).
2) till 4 c; jfr stjärna, sbst.1 3 slutet. 21-åringen som det här året utvecklats från ett topplöfte till en toppstjärna, noterade nu sitt sjätte svenska rekord. SDS 2 ⁄ 10 1961, s. 24.
(2 a) -STOCK. jfr stock, sbst.1 1. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 52, s. 62. Den väldiga furan .. lemnade en toppstock af 21 fots längd. SD 1899, nr 145, s. 2.
(4 c) -STRID. sport. strid mellan de bästa deltagarna i tävling. IdrBl. 1935, nr 8, s. 9. Milan tappade viktiga poäng i toppstriden genom att spela 0–0 borta mot Palermo. DN 10 ⁄ 1 2005, s. C29.
(2) -STYCKE. om översta del l. stycke av ngt, överdel; jfr stycke 2. BotN 1863, s. 36. Toalettspegel med skurna pelare och toppstycke. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 91. Ett triangelformigt toppstycke med ristning saknas. Fornv. 1954, s. 8. särsk. (i fackspr.), om löstagbart övre (metall)stycke; jfr stycke 9. PriskatalSonesson 1895, s. 135. Toppstycke, detsamma som cylinderlock. Nerén 135 (1930).
(4 d) -STYRA, -ning. styra (ngn l. ngt) uppifrån; äv. utan obj.; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., i sht i fråga om organisation l. företag l. verksamhet o. d.: (hårt l. i detalj) styrd av en ledningsgrupp o. d. Är det inte risk för att toppstyrningen på längre sikt minskar de statliga företagens effektivitet i stället för tvärtom? SvD 26 ⁄ 6 1970, s. 4. (Ordföranden) Seregard toppstyr. DN 14 ⁄ 11 1978, s. 1. Åklagaren tror inte att det rör sig om en toppstyrd organisation, utan snarare om ett nätverk. Expressen 12 ⁄ 11 2003, s. 24.
(2 d) -STÅNG. sjöt. jfr stång 1 i. Oxenstierna Vanderdecken 148 (1865). En slätriggad (mast) består vanligen af två (delar): undermast och toppstång. Bergdahl Antip. 151 (1906).
(2 a) -STÄLLD, p. adj. bot. terminal (se terminal, adj. 1 a). När blommorna äro ensamma, kunna de omedelbart utgå från spetsen af den bladbärande stjelken och dennas grenar och sägas då vara toppstälda. Areschoug LVäxt. 42 (1875).
(4 c) -SVENSK, m.( ⁄ ⁄ ig.). (numera mindre br.) aktad l. framstående l. framgångsrik svensk. TSvLärov. 1941, s. 70. Är det någon som tror att Clarence Crafoord för en del år sedan ville bli årets ”toppsvensk”, tätt följd av Snoddas. SvD(A) 27 ⁄ 11 1965, s. 12. SAOL (1973).
(3 a) -TALS, adv. (†) i (hela) toppar. At nemligen Toppsåcker i Brukens försälgnings bodar icke må til mindre quantum än Topptals försäljas. PH 9: 35 (1768; läst i orig.). HforsD 1875, nr 133, s. 3.
(2) -TECKEN. sjöt. om föremål (ss. kon l. tratt o. d.) i identifieringssyfte placerat i toppen av sjömärke; jfr tecken 3 b α. Remmaren å Renholmsgrundet förses med två topptecken. PT 13 ⁄ 4 1882, s. 1. jfr spjäl-topptecken.
(4 c) -TID. särsk. sport. mycket bra l. bästa tid (se tid, sbst. 9 c); äv. övergående i bet.: rekord; i sht i pl. Svenska topptiderna på 200 meter (löpning) bättre än löparna själva! IdrBl. 21 ⁄ 1 1924, s. 4. Blir det inte en ny topptid i Västerås, blir folk förstås besvikna. DN(A) 29⁄6 1964, s. 23. Topptid av svensk löpare. SvD(A) 22 ⁄ 6 1967, s. 3.
(2) -TIMMER. särsk. skeppsb. på träspant hos fartyg: översta timret. Rålamb 10: 6 (1691). Nilsson Skeppsb. 168 (1932).
(4 c) -TJÄNST. hög tjänst; jfr -jobb. Många nya topptjänster ingår i det förslag till lönestat för Uppsala universitet för nästa budgetår som universitetskanslern nu lagt fram. SDS 6 ⁄ 10 1961, s. 13.
(2 a) -TORKA. skogsv. jfr torka, sbst. 1 a. Topptorka uppstår ofta hos träd, som hastigt bli fristälda efter att en längre tid ha växt i slutet stånd. TSkogshush. 1877, s. 183.
(2 a) -TORR. (numera bl. mera tillf.) torr i toppen. Ström Skogsh. 38 (1846). Östergren (1958).
(4 a) -TRAFIK. jfr trafik 3. GHT 17 ⁄ 2 1943, s. 6.
(4 b ε) -TRIM. [av eng. top trim] särsk. i förb. i topptrim; jfr -form 3. (Cirkusartisterna) måste sköta sin fysik för att ständigt vara i topptrim. LD 2 ⁄ 5 1958, s. 4.
(4 b ε) -TRIMMAD, p. adj. mycket skicklig l. högt kvalificerad; i toppform. Våra spelare hade .. svårt att hålla sig topptrimmade inom (både tennis o. bandy). IdrBl. 1935, nr 18, s. 3. Både vetenskapligt topptrimmade och besjälade av ett socialistiskt patos. SvD(A) 1960, nr 196, s. 4.
(2, 4 c) -TUNG. som har för stor tyngd i sin övre del; särsk. till 4 c, om organisation l. system o. d.: vars ledning l. toppskikt har (för) stort inflytande; bromsande, osmidig, byråkratisk. Lasten (var) topptung och det behövdes inte stor sidolutning för att hela ekipaget skulle ta överbalansen. Westerlund NybyggLappl. 143 (1937). Decentraliseringen siktar .. till att avskaffa en topptung organisation. VeckAff. 1970, nr 29, s. 27. Styrsystemet .. har blivit så komplicerat och ”topptungt” att det starkt hämmar högskolans verksamhet. SvD 3 ⁄ 5 1986, s. 3.
(4 b ε) -UTRUSTAD~020, p. adj. förstklassigt utrustad. En topputrustad TV-mottagare. AB 25 ⁄ 10 1959, s. 7. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 107 (om serviceverkstad).
-VARV. särsk. till 4 a, om mycket högt l. högsta möjliga varvtal; äv. bildl. Att en sportvagnsmotor inte bör vara större än tre liter för att tåla höga toppvarv. Motor 1956, nr 33, s. 22. Den storpolitiska karusellen snurrar för toppvarv, utvecklingen slår med korta, hetsiga pulsslag. DN(A) 6 ⁄ 7 1964, s. 19.
(2) -VENTIL. tekn. hos kolvmaskin, särsk. förbränningsmotor: in- l. utströmningsventil genom cylinders topp. Ramsten 54 (1866).
Ssg: toppventil-motor. tekn. BVT 1928, nr 10, s. 53.
(2) -VINKEL. (i fackspr., särsk. geom.) övre vinkel i triangel l. kon; äv. om vinkel i toppen av spridningskon. Den alltjemt mötande luften gör, att .. (pendelrörelsen) oupphörligen vidgas, d.v.s. konens toppvinkel ökas. EldhandvSkjutsk. 1: 23 (1876). Så snart toppvinkeln i en likbent triangel är bekant kunna basvinklarna beräknas. Lönnqvist Geom. 71 (1930).
(4 a slutet) -VINST. särsk. i fråga om lotteri: mycket hög vinst l. högsta vinsten. DN(A) 18 ⁄ 10 1957, s. 2. Toppvinsterna i torsdagens dragning i penninglotteriet .. gick till Sundsvall, Stenungsund och Grycksbo. SvD(A) 16 ⁄ 6 1967, s. 11.
(1 b) -VIPA. (†) tofsvipa. Nilsson Fauna II. 2: 145 (1858). Auerbach (1915).
(2 c) -VÅG. (numera mindre br.) vågtopp; äv. i bild; jfr -bölja. Då vinden växlar hastigt, drivas vågorna upp från olika håll och bilda ursinniga och höga toppvågor. Hedin Pol 1: 346 (1911). Själva toppvågen kring 1945, som just börjat skölja över realskolan. TSvLärov. 1955, s. 218. Östergren (1958).
(4 a (slutet)) -VÄRDE. mycket högt l. högsta värde; särsk. el.-tekn., om maximalt värde på spänning (se spänning, sbst.2 3 b). De faktiska hyressänkningarna visa .. att toppvärdena ha blåst bort och att hyresgästerna .. ha att räkna med rimligare priser på bostäder. SvD(A) 8 ⁄ 5 1932, s. 4. Toppvärdet för en enda söndag 1957 var 90300 badande. TurÅ 1958, s. 216. Ange toppvärdet på spänningen. GymnFys. 2: 218 (1984).
(2) -YTA. yta på ngts topp. AntT VI. 2: 1 (1880).
(4 a, b ε) -ÅR. (statistiskt sett) mycket bra år. SvGeogrÅb. 1934, s. 140. Den statistiska analysen klarlägger, att mutanterna .. ligga bäst till under de dåliga åren, sämre däremot under toppåren. SvVäxtförädl. 1: 671 (1951). Under de goda åren på 1960-talet växte svensk ekonomi med i genomsnitt 4,4 procent. Toppåret 1964 ökade Sveriges BNP med 6,8 procent. GbgP 29 ⁄ 12 1992, s. 13.
(2 (a, b)) -ÄNDA l. -ÄNDE. översta l. yttersta ända; topp; förr äv. till 2 b, om bergstopp. Här stodo de Africanske Bergen, och Atlas med sin tuppända up i Skyarne. Kling Spect. Pp 2 b (1735). Utan den minsta qwist på stammen ända til toppändan. SamlRönLandtbr. 2: 306 (1777). Arrhenius OdlSockerb. 44 (1868; på beta). Vänd stockarna så att toppänden kommer mot föregående stocks rotände i väggen. Håkansson FrStockStuga 88 (1976).
B (†): TOPPA-SEGEL, -SOCKER, se A.
C (†): TOPPE-BULT, -SOCKER, se A.
Avledn.: TOPPAD, adj. till 2: toppig (se d. o. 1); särsk. (o. numera nästan bl.) ss. senare led i ssgrna RUND-, RÖD-, SKUM-TOPPAD: som har (så l. så beskaffad(e)) topp(ar). Sin särskilde färg och toppade figur. SvMag. 1766, s. 719. (Han) svängde med mjölade fingrar / konvulsiviskt sin toppade hatt. OLevertin hos Söderhjelm Levertin 1: 202 (1886).
Spoiler title
Spoiler content