SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GARDEKÅR, sbst.2, m.; best. -en.
Ordformer
(gardecoren, best. 1731. guardicoren, best. 1727. Anm. I rent fr. form träffas ordet t. ex. 1653 i Ridderstad TvHärlednKedj. 47)
Etymologi
[av (ä.) fr. gardecorps, garde du corps, av fr. garde, m., vaktkarl m. m. (eg. samma ord som GARDE), o. corps, kropp, ”liv” (jfr KÅR); jfr (K. M:ts) garde de corps (och drabanter till häst), under 1600-talet benämning på konungens livdrabanter, ävensom CORPS-DE-GARDE]
(†) militär tillhörande konungens livvakt; jfr (LIV)DRABANT. 2RARP 5: 336 (1727). VDAkt. 1731, nr 276. jfr 3NF 5: 1212 (1926).
Spoiler title