SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GARD gar4d (ofta utan sammansmältning av tungspets-r o. d till övertandljud), sbst. o. adj.; ss. sbst. r. (f. Lundell); best. -en; pl., i bet. I 3 o. (i fråga om olika slag av gard) I 2 b, -er40, äv. 32; ss. adj. oböjl.; förr äv. GVARDIA, f.?; pl. = (Porath Pal. 1: K 1 b (1693)) l. -ien (Porath Pal. 1: K 2 a (1693)); pl. best. -ien (Porath Pal. 1: A 1 a (1693)); förr äv. GARDIE, sbst.1, f.?
Ordformer
(ga- 1669 osv. gua-, gva- 16321693. -rd 1834 osv. -rdia 1693. -rdi(e) 16321698. förr äv. skrivet på fr. sätt. Se äv. ARRIÄR-, AVANT-, SALVA-GARD(E))
Etymologi
[av fr. garde, it. o. sp. guardia; samma ord som GARDE]
I. [jfr motsv. anv. i sht i fr.] sbst.
1) [jfr ä. d. paa sin garde] (†) vakt; skydd, värn; äv. (i ssgr): bevakningstjänst. (Kristus) tilsägher (oss) .. the godhe Englars Guardie ock skyltwacht. Vigæus Horol. D 8 a (1632). Stå på sin egen guardie. RARP 8: 175 (1660). Kurck Lefn. 187 (1705). — jfr ARRIÄR-, AVANT-, SALVA-GARD(E) m. fl.
2) skyddad (utgångs)ställning.
a) (†) vid militära operationer. Delachapelle ExBook 91 (1669).
b) fäkt. o. idrott. ställning som vid (ordnad) kamp (boxning, fäktning o. d.) en kämpande intager för att i möjligaste mån vara skyddad mot motståndarens anfall; betäckt ställning; särsk. fäkt. om utgångsställningen vid fäktning, gardställning, ävensom om var särskild av de variationer av utgångsställningen som uppkomma gm handens o. vapnets hållande i ngt av de olika gardlägena. Ställa sig, stå i gard. (I) gard! (fäkt.), kommandoord. Höger, vänster gard (fäkt.), då vapnet hålles med höger resp. vänster hand. Porath Pal. 1: K 1 a (1693). Ling 3: 608 (1834; i fråga om bajonettfäktning). Holmberg Boxas 9 (1921). (Fäktaren) ställer sig i gard emot (sin motståndare), gör ett utfall, går tillbaka i gard (osv.). Hellsten Florettf. 42 (1922). — jfr CENTRAL-, HÖGER-, KVART-, LÅG-, VÄRJ-GARD m. fl.
3) spelt. i vissa kortspel: (förhållandet att en spelare förfogar över) ett l. flera högre kort i en viss färg som äro garderade (se GARDERA 2 b) av ett l. flera lägre kort i samma färg. Andersson (1845). HandlednBridge 26 (1904).
II. [utvecklat ur I 3] (ngt vard.) spelt. adj.; i vissa kortspel: garderad. Du var inte gard i ruter. WoJ (1891). Hålla kungen gard. Hedström Bridge 198 (1913).
Ssgr (till I 2 b): GARD-LÄGE. fäkt. om vapnets o. den vapenförande armens läge vid olika slags gard (kvart-, sixtgard osv.). Hellsten Florettf. 62 (1922).
-OMBYTE~020. fäkt. särsk. om övergång från höger till vänster gard l. tvärtom. Ling 3: 613 (1834; i fråga om bajonettfäktning).
-STÄLLNING. fäkt. o. idrott. Ling 3: 608 (1834; om bajonettfäktning). Gardställning är den ställning en fäktare intager för att kunna vara beredd till såväl försvar som anfall. Hellsten Florettf. 19 (1922).
Spoiler title