SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GARDE gar4de (äv. utan sammansmältning av tungspets-r o. d till övertandljud), äv. ga4rde, stundom 32, (ga´rde Weste, gárde Dalin), förr äv. GARDI(E), sbst.2, n. (RP 7: 175 (1638) osv.) ((†) m. l. f. Schroderus Os. III. 2: 365 (1635: Lijffgwardie), Dahlberg Dagb. 208 (1678; uppl. 1912)); best. -et (RP 7: 175 (1638) osv.) ((†) -it (till gardi) KKD 1: 319 (1708); ss. m. l. f. -en RARP 4: 519 (1650)); pl. -en ((†) = (UrkFinlÖ II. 1: 91 (c. 1595)); -er Fosz 304 (1621: lijffzguarder), BvBeskow Lefn. 223 (1857)).
Ordformer
(ga- 1638 osv. gua-, gva- c. 15951708. -de 1638 osv. -die, -di(i), -dij c. 15951869 (: nationalgardie). Se äv. CORPS-DE-GARDE)
Etymologi
[formen garde liksom dan. o. t. garde, eng. guard, av fr. garde; formen g(u)ardie o. d. liksom ä. t. gwardi, guardia, av it. o. sp. guardia; vbalsbst. till fr. garder resp. it. guardare, sp. guardar (se GARDERA); jfr GARD. Ordet användes i Frankrike i bet. 1 o. 2 från medeltidens slut]
1) († utom i ssgr) skyddstrupp, skyddsvakt. UrkFinlÖ II. 1: 91 (c. 1595). Han (dvs. Karl XI) tarfd' ey i sitt land med folkrijkt garde ströfva. Rudeen Vitt. 155 (1696). — jfr ARRIÄR-, AVANT-, HEDERS-GARDE m. fl.
2) [specialfall av 1] i sht mil. urspr. benämning på truppförband avsett att skydda en monarks person, sedermera på vissa, ofta i närmare förb. med denne stående, till hären hörande truppförband av växlande storlek (stundom elittrupper, jfr 3); äv. (i fråga om ä. förh.) i uttr. kungliga gardet, förr äv. Kungl. M:ts garde l. Konungens garde. En officer på gardet (vard.). RP 7: 175 (1638). Hennes majestät låter upprätta ett nytt guarde af lutter officerer och adelsmän. Ekeblad Bref 1: 240 (1653). Kongl. Gardiet. HSH 7: 321 (1742). I sin ungdom tjänade han vid gardet till häst. De Geer Minn. 1: 1 (1892). Ursprunget till det kungliga garde, vilket .. (nu) nämnes Svea lifgarde. Bennedich GGardÖ 5 (1926). — jfr FOT-, HÄST-, LIV-, SCHWEIZER-GARDE m. fl.
3) (i sht i icke monarkiska stater) om militära kårer som utgöra elittrupper o. d. Gamla, unga gardet, truppförband bildade i Frankrike under 1790-talet o. följande årtionde. Röda garden, väpnade styrkor, under början av 1900-talet uppsatta bland revolutionära arbetare (i Finland, Ryssland, Tyskland). Finlands vita garde, numera Vita gardets regemente, benämning på ett i Finland efter frihetskriget 1918 uppsatt regemente. Gardet stupar, men ger sig ej. Norvins Nap. 4: 114 (1827; jfr fr. la garde meurt et ne se rend pas, yttrande tillskrivet general PJECambronne i slaget vid Waterloo den 18 juni 1815). Borgerskapets garde. Schulthess (1885). 2NF 35: 839 (1923). — jfr NATIONAL-GARDE m. fl.
4) bildl., ofta i uttr. gamla gardet (jfr 3), om ”stamtrupp” o. d., o. lätt(a) garde(t), om lösaktiga, prostituerade kvinnor. I tankens verld, som i lif och stat, / hugg djerft dig igenom, du unga garde! Sturzen-Becker 5: 175 (1862); jfr 3. Aminoff StPtb. 116 (1909). Det är den äldre generationen, det gamla gardet inom litteratur, konst och vetenskap, som låtit höra sin röst. PT 1917, nr 240 A, s. 3. DN(B) 1928, nr 189, s. 6. — särsk. (†): uppvaktning, följe. Florinna .. Omgifven af ett glänsande Gardie. Atterbom FB 266 (1818).
Ssgr (till 2; i sht mil.): A (†): GARDE-BATALJON, se C.
-BETJÄNT, m. (-die-) (†) person tillhörande gardets betjäning? BoupptSthm 23/7 1673. Därs. 27/8 1677.
-BUSS, -FÄLTSKÄR, -KARL, -KÅR, -PRÄST, -REGEMENTE, -SOLDAT, se C.
B (†): GARDER-KARL, se C.
C: GARDES-BARBERARE. (-dies-) (†) barberare, dvs. fältskär, vid gardet. HdlCollMed. 29/9 1694.
-BATALJON. (garde- c. 1710. gardes- 1821 osv.) KKD 3: 70 (c. 1710). Schybergson FinlH 2: 414 (1889).
-BUSS. (garde- (-di-, -die-) 16551706. gardes- (-dies-, -dis-) 16771867) [jfr BUSS, sbst.1] (†) gardist. AvvittrSthm 29/6 1655. Hultin VSkr. 189 (1867).
-FÄLTSKÄR. (gardie- 1696. gardies- 1696) (†) jfr -BARBERARE. HdlCollMed. 26/8 1696. CollMedP 16/9 1696.
-FÄNRIK. (-des-, -dies-, -dis-) HdlCollMed. 26/8 1696. Lundin StockhMinn. 1: 50 (1904).
-HUSTRU. (-dies-, -dis-) (†) hustru till en ”gardessoldat”. BoupptSthm 22/11 1675. Abrahamsson 650 (1726).
-KARL. (gardi- (-die-) 16741682. garder- 1795. gardes- (-dies-, -dis-) 16821923) [jfr d. garderkarl] (numera föga br.) gardist. BoupptSthm 15/5 1674. (Han) förföll .. till allehanda laster .. och slutade snart som gardeskarl. Böttiger 6: 27 (c. 1875).
-KASERN. kasern för gardestruppförband. SC 3: 79 (1822).
-KÅR, sbst.1 (gardie- 1707. gardes- 1844 osv.)
1) (†) garde (se d. o. 2). KKD 10: 41 (1707).
2) operativ enhet som består av gardestruppförband av samtliga truppslag. KrigVAH 1844, s. 54. IllMilRevy 1900, s. 345.
-LÖJTNANT.
-OFFICER(ARE). (-des-, -dis-) KKD 1: 329 (1708). IllMilRevy 1898, s. 30.
-PRÄST. (gardie- 1698. gardies- 16861760) (†) BoupptSthm 3/7 1686. Wilskman Eccl. 216 (1760).
-REGEMENTE. (garde- 1788. gardes- (-dies-) 1791 osv.) GT 1788, nr 93, s. 2. Gardes Regementerne till Häst och Fot. RF 1809, § 35.
-SOLDAT. (gardie- 1669. gardes- (-dies-) 17361872) (numera mindre br.) gardist; jfr -BUSS, -KARL. BoupptSthm 22/12 1669. PH 5: 2949 (1750). SvTyHlex. (1851, 1872).
-TRUPP(ER).
-TRUPPFÖRBAND~102. —
-VAKT. (-des-, -dies-) vakt utförd av patrull ur gardestruppförband; stundom: (enskild man ur) sådan vaktpatrull. Carl XII Bref 408 (1716). Dalin Arg. 1: nr 32, s. 4 (1733; uppl. 1754: Vakt). De Geer Minn. 1: 56 (1892).
Avledn.: GARDIST, m. [jfr dan. o. t. gardist; efter ARTILLERIST o. d.]
1) till 2: menig vid ett gardestruppförband; jfr GARDES-SOLDAT. DA 1808, nr 22, s. 1. Han svor som en ärlig gardist. Koch Timmerd. 210 (1913). jfr HÄST-, LIV-GARDIST.
2) till 1 o. 3, ss. senare led i ssgr; jfr HEDERS-, NATIONAL-, RÖD-, VIT-GARDIST m. fl.
Ssgr (till GARDIST 1): gardist-krog. Lundin NSthm 527 (1889). -uniform.
Spoiler title
Spoiler content