SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GARVERI gar1veri4, n.; best. -et l. -t; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(garveri 1649 osv. gerberij 1640. gerbrij 1640)
Etymologi
[avledn. av GARVA, v.1; jfr d. garveri; gerb(e)rij av t. gerberei]
1) (numera föga br. utom i ssgr) abstr.: handlingen l. sysselsättningen l. yrket att garva, garvning; förr äv.: läderberedning? Att gerbrij .. (osv.) kunde här inrijkes sättes på fötterne och erhålles. RP 8: 100 (1640). Ekenberg (o. Landin) 335 (1890). jfr BORANE-, LÄDER-, VIT-GARVERI m. fl.
2) konkret: inrättning l. värkstad (byggnad l. komplex av byggnader) där garvning bedrives (i sht yrkes- l. affärsmässigt). BoupptSthm 1679, s. 462 b Bil. Garverier finnas till ett stort antal (400 st.) spridda över hela (Sverge). Rönnholm EkonGeogr. 43 (1907). jfr LÄDER-, SNÄLL-, VIT-GARVERI m. fl.
Ssgr: GARVERI-ARBETARE~0200. —
-FABRIKÖR. ägare av l. chef för garveri. Hedenstierna FruW 206 (1890).
-FAKTOR. [jfr FAKTOR I 2 a β] (numera knappast br.) person som driver garverirörelse i mindre skala. DA 1824, nr 123, s. 2. LdVBl. 1844, nr 52, s. 3.
-HANTERING.
-IDKARE. PH 5: 4571 (1757). BoupptVäxjö 1843.
-INDUSTRI.
-RÖRELSE.
-VÄRK, n. (†) större garveri. Privilegium på ett Garfweri-Wärck. PH 1: 115 (1719). Därs. 5: 2953 (1750).
Spoiler title