SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GEHEIM, adj., numera bl. i ssgsleden GEHEIME- gehäj3me~, stundom je- (jehä`jmerå´d Dalin).
Ordformer
(gehem 1645—1677 (: Gehem Rådh). geheim 1652— c. 1710. geheim- (i ssgr) 1703—1753. geheime- (i ssgr) 1680 osv. geheimbde- (i ssg) 1710 (: Geheimbde Rådet))
Etymologi
[liksom d. gehejm av t. geheim, till t. heim (se HEM), urspr.: vad som tillhör hemmet, förtrolig; jfr HEMLIG]
(† utom i ssgr)
1) som är hemma (i), förtrogen (med ngt). Wi hälsa i förgår på woidwodskan Tovianski, som är geheim uti alt hoos Cardinalen. Hermelin BrefBarck 4 (1702).
2) hemlig. Min Engell var nu så goodh och håll dätta geheimt. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 213 (1702). KKD 10: 191 (c. 1710). — särsk. substantiverat [jfr t. in geheim] i uttr. (ut)i geheim o. d., i hemlighet. Nu ähr mig af H. F. Nådh uthij gehem förtrott, att (osv.). OxBr. 9: 624 (1645). RARP V. 1: 78 (1652).
Ssgr: A (†): GEHEIM-RÅD, se B.
B (Anm. Förleden geheime- användes i sv. regelmässigt vid återgivande av utländska benämningar o. titlar med motsv. förled, t. ex. GEHEIME-ARKIV, GEHEIME-HOVRÅD o. d. Endast det nedan upptagna GEHEIME-RÅD har kommit till användning äv. i fråga om sv. förh.): GEHEIME-RÅD. (geheim- 1677—1795. geheime- 1662 osv.) [jfr d. gehejmeraad, t. geheimer rat]
1) hist. namn på rådskonseljen i vissa tyska stater. Kindblad (1871). Hjärne K12 67 (1902).
2) urspr.: medlem av ett geheimeråd (i bet. 1); titel som anger att ngn tillhör högsta rangklassen; numera bl. i fråga om utländska (i sht tyska o. ä. ryska) förh. Fordom Kongl. Maij:tz til Swerige trooman, GehemeRådh, General Fältmarskalk och krigzrådh, den Höghwälborne Herre, Hr Robert Douglas, Grefwe til Skiäninge. VDAkt. 1662, nr 228. Verkligt geheimeråd ”med predikatet excellens” är en af de högsta preussiska utmärkelserna. 2NF (1908). (Goethe) blev, allt efter som synpunkten väljes, olympiern eller geheimerådet. Sylwan (o. Bing) 1: 553 (1910). särsk. [jfr motsv. anv. i d.] (skämts., numera knappast br.) om privat, förtrogen rådgivare. Ingen af oss .. är (prokanslärn) i lag, utom Kreander, som blifvit hans geheime-råd och advocat. Porthan BrefSamt. 1: 40 (1781). Weste (1807).
Avledn.: geheimerådinna010032, f. (numera bl. i fråga om utländska förh.) hustru till ett geheimeråd. CAEhrensvärd Brev 2: 288 (1799).
Spoiler title
Spoiler content