publicerad: 1928
GENERALISSIMUS jen1eralis3imus2 l. je1n-, äv. 100400 (jenerali`ssimuss Dalin), m.; i best. anv. utan slutartikel ((†) -en Ekeblad Bref 2: 109 1659). Anm. Ordet förekommer ngn gg i gen. sg. l. i pl. med den lat. formen generalissimi.
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. generalissimus, av nylat. generalissimus, av it. generalissimo, superlativbildn. till generale (se GENERAL, sbst.)]
mil. högste befälhavare för fälthär (flotta); äv. (i fråga om ä. förh. i Sv.) om högste befälhavare för rikets krigsmakt till lands o. sjöss. Vthtogh30ÅhrKrijgh B 1 b (1649). Öfveramiralen Puke är nämnd generalissimus öfver alt hvad som flyter. HT 1918, s. 192 (1809). SDS 1905, nr 103, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content