SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GENOMLUFTA je3nom~luf2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. gennemlufte, t. durchlüften; till GENOM 2]
låta (frisk) luft genomströmma l. passera genom (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf.) samt ss. vbalsbst. -ning.
1) med avs. på rum l. bostad. Sofrummet genomluftas .. grundligt för hvarje dag. TT 1882, s. 145. Nilsson Lungsot 31 (1900).
2) (i fackspr.) med avs. på åker, jord, vatten m. m.; i p. pf. vanl. i adjektivisk anv.: som genomströmmas av luft. Ströhalmen i en temligen väl genomluftad åker. Olbers Fleischer 69 (1891). En natt hade genomluftningen (i ett akvarium) af någon orsak upphört, och detta medförde smörbultens död. FoFl. 1909, s. 141.
3) (i vitter stil) bildl. I Finland fick den nya tiden .. i Karl August Tavaststjerna en målsman för en frisk, av ”morgonbris” genomluftad lyrik. (Schück o.) Warburg Huvuddr. 3: 287 (1918).
Ssgr (till 2, i fackspr.): GENOMLUFTNINGS-ANORDNING~020. särsk. bot. jfr -SYSTEM. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 197. —
-SYSTEM. särsk. bot. mellan cellerna i en växts olika vävnader befintligt system av fina gångar för växtens genomluftning. Sernander SkandVeget. 189 (1901).
Spoiler title
Spoiler content