SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GENOM ssgr (forts.):
(2 b slutet) GENOM-LUTTRA. (genom- 1541 osv. igenom- 15411790) [jfr t. durchläutern] luttra (ngt) alltigenom; numera bl. (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl.; i sht i pass. (särsk. i p. pf.). Herrans taal är klart såsom genomluttrat silffuer j enom leerdäghel, bepröffuat siw resor. Psalt. 12: 7 (Bib. 1541). (Den omvända människan) behöfver mycket genomluttras innan det hos henne blifver rent alltsammans. Thomander Pred. 1: 544 (1849). Jolin Smädeskr. 99 (1863). jfr (†): Professorn .. är så fullständigt och genomluttradt lärd, att (osv.). CAWetterbergh (c. 1840) hos Sylwan FyrtiotStud. 39. särsk. (numera knappast br.) i p. pf. i adjektivisk anv.: genomträngd (av ngt), full (av ngt). Genomluttrad af elakhet. Berndtson (1880).
(4 slutet med anm.) -LYCKLIG. CVAStrandberg 3: 485 (1856). Jag är så glad, så genomlycklig! Hedberg Ungdom 71 (1869).
Spoiler title
Spoiler content