SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GENVÄDER, n.
Ordformer
(geenwäder, ghen weder)
Etymologi
[fsv. genvädher; jfr mnt. jegenwedder; till GEN- 3 o. VÄDER]
(†) motväder, motvind. GR 8: 279 (1533). Därs. 13: 267 (1541).
Spoiler title