(i vitter stil, numera mindre br.) glimmande ljus l. sken, glans, skimmer; äv. konkret: vad som glimmar l. glänser; äv. bildl. Schultze Ordb. 1543(c. 1755). Der lägrar sig liksom ett glimmer / Längs Parnes' berg. Sander Dikt. 99(1870). Glimret af blanka stigbyglar och munderingar. OoB 1896, s. 454. Han .. försakade världens glimmer .. och blef munk. Anholm Norm. 142(1898). — jfr SOL-,STJÄRN-,ÅTER-GLIMMERm. fl.
