SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GLYCIN glysi4n, sbst.2, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. glycine; av nylat. glycine, till gr. γλυκύς, söt (jfr GLYCIN, sbst.1); namnet givet med anledning av de sötaktiga rotknölarna hos en annan, närstående växt]
ärtväxten Wistaria chinensis DC. (Glycine sinensis Sines.), blårägn. Strindberg TrOtr. 4: 208 (1897). Kring min balkong slingra sig glycin och klängrosor i knopp. PT 1906, nr 215 A, s. 3. På husväggar och murar blomma glycinerna. Beyel TurkAs. 55 (1918).
Spoiler title
Spoiler content