SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1929 GNARR, sbst.1, l. GNARRER, m. Etymologi [vbalsbst. till GNARRA] (†) person som plägar knota l. knorra, knarrig person. Lind 1: 1031 (1749). Därs. 1163. SAOB Alfabetisk lista gnagare subst. gnagning gnall subst. gnallt adv. gnarka verb gnarr subst.1 gnarr subst.2 gnarra verb gnarrande gnarrig adj. gnat subst.1 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
