publicerad: 1929
GODTYCKE gω3d~tyk2e, vard. gω3~, n. ((†) r. l. f. GR 11: 361 (1537), NoraskogArk. 4: 412 (1785)); best. -et; pl. (se 2 slutet) -en;
förr äv. GODTYCK(J)A, r. l. f., l. GODTYCK(J)O, r. l. f. (Kol. 2: 18 (Bib. 1541), VDAkt. 1789, nr 398) l. n. (FörarbSvLag 1: 102 (1689), Biberg 2: 27 (c. 1820)).
Ordformer
(god- 1537 osv. gode- 1543. godt- (got-) 1660—1807. — -tycka 1749. -tyckia, nom. c. 1730—1742. -tyckia, obl. form 1616—1635. -tycke 1537 osv. -tyckie c. 1543—1688. -tyckio (-jo), nom. 1640—1755. -tyckio, obl. form 1541—1759. -tyckiom, dat. pl. 1642. -tyckio, nom. 1753—1772. -tycko, obl. form 1686—1841)
Etymologi
1) (ngns fria) skön, behag, godtfinnande, (egen) vilja, (eget) tycke; förr äv. mera utpräglat övergående dels i bet.: lust, vilja (till ngt) o. d., dels i bet.: mening, uppfattning; numera i sht i vissa uttr., ss. efter (eget, i sht förr äv. ngns eget) godtycke, bero på (ngns) godtycke o. d. Du får göra, handla efter godtycke. Det beror alldeles på ditt godtycke, hur du vill göra. Then som wandrar effter eghen godtyckio j Ängla ödhmiukt och andeligheet. Kol. 2: 18 (Bib. 1541; Bib. 1917: som har sin lust i ”ödmjukhet”). The ingen ting .. lijda, vthan thet allena, som sigh rymer med theras tanckar oc godtyckio. LPetri KO Föret. 3 a (1571). Ingom är fridt .. fruchta, och wyrda Gudh effter Lagen, och effter godtycke låta blifwa. Emporagrius Cat. D 5 a (1669). Domaren skal noga pröfva Lagens rätta mening och grund, och ther efter döma: men ej theremot, efter egen godtycko. RB 1: 11 (Lag 1734). Det vore ej .. rådeligt att låta hvars och ens godtycko bestämma den smala gränsen, der lagom öfvergår till förmycket. AJourn. 1815, nr 223, s. 1. Originalbeskrivningarnas uppgifter äro så stränga och detaljerade, att de ej tillåta ikonmålaren något godtycke ens vid valet av färger på .. (det avbildade helgonets) dräkt. Fornv. 1915, s. 119. — särsk.
a) i numera obr. anv. (jfr b). Hwar och en haffwer ligewäll fölgdt sitt egit sinne och godetyckie effter. GR 15: 435 (1543). — särsk.
α) i uttr. av l. efter (ngns l. sitt) eget godtycke o. d., utan vederbörlig tillåtelse l. fullmakt o. d. l. utan stöd i lag l. av auktoritet o. d., på eget bevåg, av egen maktfullkomlighet. Ludvigsson Norman 13 (c. 1550). Dhe 40 t:nor gull, mediatores .. aff eigen godhtyckia proponeret haffva. OxBr. 5: 96 (1616). Adelen hade begynt, at efter egen godtycko undan de andeliga, til sig rycka gods. Celsius G1 2: 168 (1753).
β) i uttr. ställa l. hemställa l. stå i ngns (eget) godtycke o. d., ställa resp. stå i ngns fria skön, överlämna åt ngn resp. stå ngn fritt att efter eget skön l. behag avgöra. GR 11: 361 (1537). Står fördenskuldh uthi E. K. M:tz händer och godtycke, om E. M:t denne ville urgere eller cedere. AOxenstierna 2: 704 (1624). Wij hemställe vthi Regeringens godtyckio huru (osv.). RARP 2: 156 (1635). Björnståhl Resa 1: 267 (1771).
b) (†) (av myndighet l. rådplägande församling o. d.) uttalad mening; avgörande, utslag. Wår Academia .. må hafua sin egen Cantzler, en af wår .. rijkz rådh, huillken oss effter senatus academiæ rådh och godtyckie nådigest dertill teckes förordna. Annerstedt UUH Bih. 1: 234 (1625). Att inhämpta venerandi Consistorij i saaken godh tyckio och doom. VDAkt. 1679, nr 331. Brask Pufendorf Hist. 283 (1680).
c) (numera föga br.) filos. om människans förmåga av fritt val mellan olika (sinnliga) begär. Affekt är en känsla, som igenom sin styrka hämmar bruket af vårt förnuft (eller af vårt fria godtycke). Tuderus Kiesewetter 140 (1806). NF (1882).
2) pregnant (med klandrande innebörd): förhållande(t) att ngns tänkesätt l. handling o. d. grundar sig bl. på en rent personlig l. tillfällig mening l. stämning l. impuls o. d. (utan att hänsyn tages till den logiska tankens l. till rättvisans krav o. d. l. till lag l. förordning l. regler o. d.); egenmäktighet, nyckfullhet, nyck, regellöshet; självsvåld; despoti. Detta är ju rena godtycket. Där råder ingen annan lag än godtycket. Lida under ngns godtycke. Ett endast under Lagen utan godtycko varande oberoende. HSH 9: 161 (c. 1740). Äfven han (dvs. Karl XIV Johan) böjde sig aldrig under Herrskarens godtycke. Agardh BlSkr. 2: 307 (1844). Att sätta godtycket i stället för rätten. Boström Statsl. 80 (1859). Det bottenlösa godtycke, som egde rum i böjandet af slutartikeln uti 1861 års proföfversättning. SvTidskr. 1873, s. 520. Frihet är icke liktydig med valfrihet, än mindre med godtycke. Ternstedt Hjärta 100 (1899). Mannens godtycke (inskränktes gm Hammurapis äktenskapslagar) därigenom, att han icke fick förskjuta hustrun blott av den anledning, att hon var ofruktsam. Grimberg VärldH 1: 353 (1926). — jfr DOMAR(E)-, HÄRSKAR(E)-, POLIS-, ÄMBETSMANNA-GODTYCKE m. fl. — särsk. (numera föga br.) i pl.: godtyckligheter. Leopold 6: 25 (1792). De godtycken från militär sida, som .. (vid remontuppköpen) göra sig gällande. GHT 1896, nr 98 A, s. 2.
3) (†) godkännande, instämmande, samtycke. Tegel G1 2: 163 (1622). Om sådant framdeles stelles i vercket medh Bispernes godtyckio. RP 7: 86 (1637). Dalin Hist. 1: 327 (1747).
Ssgr (till 2; mindre br.): GODTYCKS-HERRAVÄLDE~1020. på godtycke grundat l. med godtycke utövat herravälde. Det engelska godtycksherraväldet till sjöss. SvD 1916, nr 47, s. 7. —
-VÄLDE. jfr -HERRAVÄLDE. De engelska försöken att bemantla det godtycksvälde, som utöfvas. SvD 1916, nr 10, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content