publicerad: 1929
GOJA goj3a2, sbst.3, r. (l. f.); best. -an.
Etymologi
(starkt vard.) meningslöst prat, strunt(prat), ”smörja”, svammel, dravel, gallimatias; i sht i uttr. prata goja. Prata ej goja! Hultin VSkr. 52 (c. 1865). Den far och mor, som tror på sådan goja (som en friares löften). Hedenstierna Fideik. 200 (1895).

Spoiler title
Spoiler content