SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRAM gram4, n. (Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 69 (1854: kilogrammet) osv.), äv. (numera knappast br.) r. (l. m.) (Dalin (1852), VetAÅrsb. 1908, s. 212 (: kilogrammen)); best. grammet, ss. r. (l. m.) grammen; pl. = (SFS 1878, nr 49, s. 3, osv.), äv. (numera bl., föga br., ss. senare led i ssgr) grammer Berzelius, VetAÅrsb. 1908, s. 212 (: kilogrammerna).
Ordformer
(förr äv. skrivet gramme l. gramm)
Etymologi
[liksom d. gram, t. gramm o. eng. gram(me), av fr. gramme (1700-talets slut), av senlat. gramma, av gr. γράμμα, liten vikt]
viktenhet i metersystemet, motsvarande vikten av 1 kbcm. rent vatten vid + 4° C. i lufttomt rum vid 45° bredd o. havets nivå; 0,001 kg.; i skrift ofta förkortat gr.; äv.: vikt om 1 gram. Brevet väger 15 gr. Berzelius i FKM 3: 29 (1810). 10 grammer distilleradt vatten. Leufvenmark Vin. 2: 63 (1870). SFS 1878, nr 49, s. 3. — jfr CENTI-, DECI-, HEKTO-, KILO-, MILLI-GRAM m. fl.
Ssgr: GRAM-KALORI. fys. den värmemängd som behöves för att höja temperaturen av 1 gr. vatten med 1° C. Moll Fys. 2: 49 (1898). —
-MOLEKYL. fys. det antal gram av ett ämne som angives av ämnets molekylarvikt. TT 1895, K. s. 30. —
-VIKT. benämning på (till vägning av i sht mindre föremål avsedda) vikter om olika antal gram. JGGahn hos Berzelius Kemi 3: 390 (1818).
Spoiler title
Spoiler content