[liksom t. granalien av nylat. granalia (jfr (f)fr. grenaille, f.), korn, av lat. granum, korn (fr. grain) (se GRAN, sbst.2); jfr GRANULERA]
metall. till korn smält (granulerad) metall (ss. guld, silver, koppar, järn). GR 1: 142(1523). Adrian Gulskeijdere (vill) icke .. gerne leffwerere thett skedesölff iffrå sigh j Garnalier, vthan i store stycker. Därs. 17: 105(1545). Rinman(1788). Då degelns innehåll (vid myntning av silverskiljemynt) blifvit väl smält och blandadt, tages degelprof, som granuleras. Å granalierna göra myntdirektören och förste ingenjören hvardera två proberingar. SFS 1910, nr 62, s. 8.— jfr TACKJÄRNS-GRANALIER.
Ssgr: A (†): GRANALI-KOPPAR. (garnali- 1644. granali- 1634. garnalie- 1543) granulerad koppar. GR 15: 184(1543). Stiernhielm Arch. N 1 a(1644).
B (†): GRANALIA-GULD. (garnalia- 1556—1558. granalie- 1557) granulerat guld. GR 26: 653(1556). Därs. 28: 151(1558). —
-PROV. metall. å granulerad metall anställt prov för utrönande av dennas beskaffenhet. (Silver-)Smältan gjutes till tenar, varvid iakttages, att granalieprov tages ur degeln såväl vid gjutningens början som vid dess slut. SFS 1918, s. 2435. —
-SILVER, se B.
Avledn. (†): GARNALIA, v. (garnalie) granulera (metall). Lathe .. garnalie någet förgylt Sölff, som then Adrion Gulskeedere skeede skulle. GR 18: 555(1547). —
