SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRATULERA grat1ule4ra l. -ɯ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br., Dalin (1852), Östergren (1925; angivet ss. sällsynt form)); jfr GRATULATION, GRATULATS o. GRATULANT.
Etymologi
[jfr d. gratulere, t. gratulieren, av lat. gratulari, tacka, betyga sin glädje, lyckönska, till stammen i gratia (se GRACE o. GRATIS)]
1) (†) betyga (ngn) sin glädje över (ngt); äv. i uttr. gratulera sig (över ngt), uttrycka sin glädje (över ngt). H: K: Mt: .. gratulerede samptlige Ständerne, att de sigh så hörsambligen hade inställtt till denne Rikzdagh. RARP 1: 65 (1627). Kiörkoheerden skulle hafwa gratulerat sigh öfwer att drängiarna hafwa röfwat ifrån henne sitt godz. VDAkt. 1674, nr 54. SynodA 1: 256 (1712). God dag min Herre jag gratulerar ankomsten. Anagrius Holberg 66 (1756). — jfr KON-GRATULERA.
2) lyckönska (ngn) med anledning av ngn glädjande tilldragelse, en bemärkelsedag (födelsedag, namnsdag, bröllopsdag, ett jubileum o. d.) l. en framgång l. utmärkelse o. d. Gratulera ngn på födelsedagen. Gratulera (ngn) till, förr äv. över l. (ngn gg) om (ngt). Sedan gratulerede the E. K. M:t öffuer then ståtlige Leipzicher Feltschlachten. SvTr. V. 1: 510 (1631). Enander .. Gratulerade oss om den gode Regeringen, som vij nu hafva. RARP 9: 20 (1664). Nu gratulerar jag Bror .. til den erhållna (ordens-)Stjernan. Porthan BrefCalonius 187 (1795). Fru Westberg, jag gratulerar på det allra hjertligaste! Hedenstierna FruW 41 (1890). — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. gratulera ngn som, ngn gg till (innehavare av ett ämbete o. d.). Gratulera Hennes Maij:t till Sveriges Drottning. 2RARP I. 1: 14 (1719). Tviflar förthenskull icke, att jag med det första får gratulera Hr Magister Johannes Fægreus som kyrkioherde. VDAkt. 1725, nr 70. Jag har trodt att jag snart finge gratulera dig till Domprobst. UrFinlH 298 (1790).
b) (†) med direkt sakobj. (med l. utan personobj.). Hans principaler gratulera H. K. Maij:tt sitt lychosamma regemente. RP 8: 98 (1640). Iag gratulerar k. Bror af alt hierta den hedern (att ha blivit adelsman). Bark Bref 1: 39 (1703). Grefve Brahe skall resa åt Frankrike för att gratulera kejsarinnans lyckliga nedkomst. BrefNSkolH 279 (1811).
c) (numera knappast br.) i fråga om nyårsönskningar o. d. ÅgerupArk. Brev 14/12 1742. 1760 kom fadren att gratulera nyår. BL 23: 291 (1857). När ni komma .. till farmor och gratulera henne till godt nytt år. Topelius Läsn. 7: 168 (1891).
d) övergående i bet.: prisa (ngn) lycklig (med anledning av ngt); äv. i uttr. gratulera sig (till, äv. över, förr ngn gg äv. av ngt), skatta l. prisa sig lycklig (över ngt). Han är värkligen att gratulera. Han kan gratulera sig (till) att det inte gick värre. HSH 31: 17 (1663). Jag har således orsak at gratulera mig af denna bekantskapen. 2Saml. 6: 85 (1775). Jag gratulerar mig, at vår samvarelse blir så kort som den är. VDAkt. 1783, nr 161. I allmänhet har Carl ej haft .. skäl att gratulera sig öfver förändringen. Quennerstedt Bender 9 (1910).
e) (ngt vard.) ironiskt, närmande sig bet.: beklaga (ngn). Jag gratulerar dig, om detta blir upptäckt. Jag skulle gratulerat den norska regering, som ännu så sent som på Carl XIV Johans tid vågat inför tronen framkomma med en dylik hemställan. VL 1895, nr 21, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content