[y. fsv. (PMånsson 539) grauera, stämpla (skinn); liksom d. gravere, t. gravieren, av fr. graver; av germ. urspr.; jfr fht. graban, gräva, inrista, t. graben (se GRAVA, v.1. Jfr GRAVA, v.2]
tekn. o. konst. med vasst värktyg (gravstickel o. d.) rista l. inrista (figurer, ornament o. d.) i yta av sten, metall, glas, trä l. dyl.; förse (dylik yta) med på detta sätt (in)ristade figurer osv.; innefattande s. k. slät-, stämpel- o. reliefgravering (förr äv. etsning). FörtHertJohLösegend. 1563, s. 31. Allehanda Graverat arbete. NoraskogArk. VI. 1: 34(1768). Såsom man graverar signetringar. 2Mos. 28: 11(Bib. 1917). jfr DJUP-,IN-GRAVERAm. fl. — särsk. i fråga om kopierande av bild, (not)skrift o. d. på plattor av t. ex. metall o. trä för att gm avtryckning på papper o. d. mångfaldiga bilden, skriften osv. Gravera i koppar, i stål, på trä. CArrhenius(1683) i AntecknSaml. 87. En graverad vignett. AB 1830, nr 10, s. 4.2UB 10: 296(1907). jfr AV-,IN-GRAVERAm. fl.
Avledn.: GRAVERING, r. l. f. tekn. o. konst. abstr.: handlingen att gravera, förfarandet därvid; konsten att gravera; äv. konkret: gm gravering framställd linje, figur o. d.; äv. (numera knappast br.): gravyr (se d. o. 2). Hemma gjorde Graveringar och Koppar-stycken. Mennander PVetA 1756, s. 16. Graveringen af Hr Archiaterns Storverck. JJBjörnståhl(1774) hos Linné Bref I. 3: 249. Insmälta .. (niellon) i graveringen. Rydberg Vap. 81(1891). 2UB 7: 276(1903). jfr BLANK-,EFTER-,KART-,KOPPAR-, RELIEF-, SLÄT-,STEN-,STÄMPEL-GRAVERINGm. fl.
Ssg (tekn. o. konst.): graverings-maskin. om olika slags vid gravering av bilder o. d. använda maskiner varmed bl. a. tätt liggande, räta, parallella linjer göras l. kopiering i viss skala utföres. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 59.2UB 10: 255(1907).
