SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1997  
STÄMPEL stäm3pel2, sbst.1, r. l. m.; best. -eln (Annerstedt UUH Bih. 4: 170 (i handl. fr. 1762) osv.) ((†) -elen AOxenstierna 8: 156 (1633), Danckwardt SmndrFörf. 611 (i handl. fr. 1821); -len Nicander GSann. 121 (1767), AnderssonBrevväxl. 1: 335 (1835)); pl. -lar (ArkliR 1555, avd. 6, osv.) ((†) -ler G1R 13: 3 (1540), 3SthmTb. 5: 200 (1604)).
Ordformer
(stemp(p)- 1529—1859. stämp(h)- 1556 osv. -el(l) 1529 osv. -ill 1597 (: stämpill Crona)—1624)
Etymologi
[fsv. stämpel; jfr fd. stæmpæl (d. stempel), nor. stempel, fvn. stempel (nor. dial. stempel), mnl. o. nl. stempel, fht. stemphil, stempel, mht. stempfel, stempel (t. stempel); av mlt. stempel; avledn. av STAMPA, v.2 — Jfr STÄMPLING, sbst.4]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om avlångt, i ena änden trubbigt redskap l. verktyg l. instrument för hoptryckande l. ned- l. sammanpressande l. packande l. frampressande l. krossande l. sönderdelande av ngt gm stötande l. stampande (se STAMPA, v.2 4, 5); äv. om en i maskin l. anläggning ingående del med motsvarande funktion; jfr KOLV I 4, 5, PISTONG 1, STAMP, sbst.1 1, STÖTEL. Samma (trösk)machine är af sådan invention, at säden af stämplar utstötes och så noga, at på hwar tums bredd halmen får 6 slag. Polhem Invent. 55 (1729). När et wärk gör olika ryckningar, såsom med stämplars ock hamrars drifwande, etc. Då uträttar et Swänghiul, at (osv.). VetAH 1742, s. 127. JernkA 1829, Bih. s. 335 (1832). — jfr JÄRN-, KRUT-, PRESS-STÄMPEL. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om mortelstöt. Kopp(er) morther meth stempell. ArkliR 1553, avd. 4 (1554). SmålP 25 ⁄ 10 1976, s. 8.
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om docka (se DOCKA, sbst.1 5). Weste FörslSAOB (c. 1817).
c) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i bokverk (se BOK-VERK, sbst.2): stampkolv, stamp; jfr BOK-STÄMPEL, sbst.2 Hiärne Berghl. 452 (1687). Stampverket bestod av lodräta stämplar eller stockar, som av rörelsen från ett vattenhjul successivt lyftes och fritt föll ner i en ho och därvid krossade malmstyckena. Ymer 1952, s. 214.
d) om kolv l. pistong o. d. för fram- l. utpressande av materia o. d. genom rör l. hål o. d.; utom i skildring av ä. förh. numera bl. ss. förled i ssgrna STÄMPEL-FLÖJT, -PIPA, -SPRUTA. Berzelius Kemi 1: 145 (1808). En maskin trycker med en stämpel ut kokskakan (ur retortugnen). 2NF 14: 507 (1910).
2) om ett med spets l. med anordning (ss. ring l. cylinder l. platta) med mer l. mindre utarbetad, förhöjd l. försänkt yta l. relief l. profil (i form av spegelvänd bild, bokstav, siffra o. d.) försett (hand)redskap l. verktyg l. instrument o. d. avsett att stötas l. slås l. pressas mot l. in i l. igenom underlag för åstadkommande av ett mot spetsen l. anordningen osv. svarande, kännetecknande märke l. avtryck l. hål o. d.; äv. om spetsen l. anordningen osv., ofta med tanken särskilt riktad på dess yta l. relief osv.; äv. om en i maskin l. anläggning ingående del med motsv. funktion; jfr STAMP, sbst.1 1. Slå huar sitt bomarcke vppå sitt sölffuer med en stempel, för än han thet säll. G1R 7: 278 (1531). 4 stämplar at märka hussgerådh medh. BoupptSthm 26 ⁄ 7 1654. Så wäl Spegel-Fabriques tilwärkningar, som Solfiäders arbeten .. skola af Hall- och Manufactur Rätten stämplas, de förre med en dertil utsedd swart stämpel uppå Ramarne och de senare med en dylik stämpel inpå sielfwa papperet. PH 7: 5713 (1764). Afkylningen (vid härdning av medaljstämplar) sker på det sättet att lådan, som innesluter stämpeln, fattas uppifrån med en .. tång och nedsänkes varsamt uti ett stort käril, fyldt med kallt vatten. JernkA 1820, s. 183. Rengöring af stämplarne bör verkställas tillräckligt ofta (dagligen), så att stämpelaftrycken blifva fullt tydliga. Döss o. Lannge (1908). Stämplarna (på skrivbordet) stod tripp trapp trull som soldater i ledet. Siwertz Tråd. 22 (1957). — jfr ALFABET-, BLY-, DATUM-, FIRMA-, FÄRG-, HEMLIG-, JULBRÖDS-, JÄRN-, KAK-, KRON-, LACK-, METALL-, NAMN-, RIKS-, RUNMÄRKES-, SIGILL-, SILL-, SLANT-, TULL-STÄMPEL m. fl. — särsk.
a) i sådana uttr. som slå stämpel på ngt l. stämpla ngt med stämpel, slå l. trycka o. d. stämpel mot ngt (o. därigm åstadkomma avtryck o. d.); äv. (o. numera nästan bl. med anslutning till 3): (gm att slå osv.) sätta stämpel (i bet. 3) på ngt, förse ngt med stämpel; äv. i anv. motsv. b. G1R 10: 123 (1535: slagit). Huadh anlangar om den Stempill som .. (guldsmeden) på den Kannan slagit hafuer Steller man (osv.). EkenäsDomb. 1: 4 (1624). Staten (driver) ett Controllverk, der hvarje smidd silfverpjes pröfvas på sin silfverhalt, och sedan den befinnes riktig, stämplas med Controll-Contoirets stämpel. Berzelius Kemi 2: 386 (1812). Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum. SFS 1920, s. 2360.
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om stamp för prägling av mynt, medalj o. d.; förr äv. i utvidgad anv., om myntverk; jfr a. G1R 22: 459 (1551). Bankens Stämpel och Tryckeri. SvNorStatscal. 1823, s. 248. — jfr MYNT-, SLANT-STÄMPEL.
c) (i fackspr.) i fråga om grovsmide l. bleckslageri o. d.: redskap för åstadkommande av fördjupning l. hål l. hack o. d., durkslag (se d. o. 3), försänkningshammare, puns (se PUNS, sbst.3 2). ArkliR 1555, avd. 6 (om smidesredskap). Stämpeln (eller försänkningshammaren) är fyrkantig och har nedtill samma form som ett sömhufvud. Bergman Hofbesl. 65 (1905). — jfr STÄD-STÄMPEL.
d) bokb. filéstämpel, filé (se FILÉ, sbst.1 3). Filet eller Stock eller Stämpel. BokbOrdl. (c. 1847). Bildordb. 350 (1949). — jfr BOK-, BOKBINDAR-, FILÉ-STÄMPEL.
e) om (stämpel (i bet. 3) på) stämpelyxa. Möller 1: 1234 (1782). Där yxan går och stämpeln slår / små vita bläck i barken. Viksten SkogSjung. 135 (1933). Skogvaktaren märkte träden med en hammarliknande stämpel. SvHandordb. (1966). — jfr SKOGS-STÄMPEL.
3) om avtryck l. märke l. spår av stämpel (i bet. 2); äv. om bild l. återgivning l. efterapning o. d. av sådant avtryck osv.; äv. (i sht jäg.) utan tanke på särskilt redskap, om avtryck av djurs fot, spårstämpel; äv. utan tanke på avtryck osv., om bild l. symbol o. d. tänkt för l. avsedd att användas i stämpel (i bet. 2); särsk. om avtryck osv. l. bild osv. ss. tecken l. symbol för ställning l. ämbete l. värdighet l. tillhörighet l. ursprung l. klassifikation o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: rätt till sådant tecken osv. Eth falst mynthe är slagit vppunder wan (dvs. vår) stempell. G1R 6: 332 (1529). (Domkapitlet skall) hafwa och nyttia twenne Signeten, itt större .. thet andra mindre .. men beggie af samma stämpel och märkie. KOF II. 2: 263 (c. 1655). På det deras Ståhl ifrån andras måtte åthskildt wara, willje Wij förunna och effterlåta dem för sigh en särdeles Stämpel, som denna åthskildnaden skal uthwisa. Stiernman Com. 3: 882 (1671). Ei .. skal någon handlande wara tillåtit, at kiöpa och tilhandla sig något sådant Gods, som icke med sine rätte Stämplar försedt blifwit. PH 2: 1514 (1739). Genomskinliga stämplar, eller såkallade wattenmärken (på sedelpapper). Alm(Sthm) 1837, s. 45. Statens stämpel (är) en krona med årtalet under. SvSkog. 712 (1928). Simba (upptäckte) på trettio meters avstånd tydliga stämplar efter ett lejon. Bonde BerJan 326 (1943). Ett enkelt ur med boett av silver, vars stämplar visar, att den är gjord i London. Kulturen 1954, s. 129. — jfr APPROBATIONS-, BAKFOTS-, BESIKTNINGS-, BLY-, BRUKS-, DATUM-, FRANKERINGS-, FÄRG-, HALL-, HALT-, JÄRN-, KONTROLL-, KRON-, KVALITETS-, LACK-, MANUFAKTUR-, MYNT-, NAMN-, PRESS-, PROBER-, RIKS-, SEKUNDA-, SIGILL-, SILL-, SMIDES-, SPÅR-, TILLVERKAR-, TULL-, VATTEN-, VRAK-, ÄMBETS-, ÖVERLÅTELSE-STÄMPEL m. fl. — särsk.
a) bokb. o. boktr. stämpel åstadkommen med filé (se FILÉ, sbst.1 3). Stämplarne på .. (vissa band i biblioteket på Skokloster) förete samma orientaliska mönster, som vi ofta påträffa i de polska 1500-talsbiblioteken. Walde Krigsb. 2: 27 (1920). Fredr1Tid 52 (1924). — jfr BLIND-, BOK-, MITT-STÄMPEL.
b) skogsv. stämpel åstadkommen med stämpelyxa. Fredenberg Sågtimm. 43 (1892). Stämplarna tjäna dels att ange för avverkningsmanskapet att de därmed försedda stammarna skola avverkas, dels utgöra de ett igenkänningstecken för den som utfört stämplingen. SvSkog. 712 (1928). 2SvKulturb. 1—2: 291 (1934). — jfr ROT-STÄMPEL.
c) om stämpelmärke (dels i form av helarksstämpel, dels i form av beläggningsstämpel), utgörande kvitto på erlagd stämpelavgift samt (i vissa fall) utgörande skydd mot förfalskning; äv. om oanvänt men stämpelförsett helark l. oanvänt stämpelmärke för upprättande av stämpelbelagd handling l. stämpelbeläggning. PH 4: 2503 (1748; bl. a. om helarksstämpel). Bouppteckning skall, då den företes för domstol till inregistrering, vara försedd med stämpel. Aldén Medb. 3: 29 (1885). Fullmagt .. förses för den, som första gången undfått befordran till embete eller tjenst med ordinarie lön, med stämpel till belopp af 3 kronor för hvarje fulla 100 kronor af lönen. SFS 1890, nr 48, s. 6. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 43, s. 33 (bl. a. om beläggningsstämpel). SFS 1984, s. 998. — jfr BELÄGGNINGS-, FOND-, HELARKS-, SKRIV-STÄMPEL. — särsk. närmande sig l. övergående i bet.: stämpelavgift l. stämpelskatt. Samtiden 1871, s. 294. Inskrivningsdomaren belade .. vardera fångeshandlingen med stämpel till ett belopp av 350 kr. SvJuristT 1939, Rättsf. s. 64. — jfr BELÄGGNINGS-, FOND-, LAGFARTS-, LYX-, OBLIGATIONS-, RÄNTE-STÄMPEL.
d) (†) övergående i bet. dels: fabrikat, dels: kvalitet l. sortering. Svartå bruks stämpel, extra järn, var .. förr den, som sålde sig bäst undantagande Öregrundsjärnet. MoB 7: 122 (1810). Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 236 (1856). — jfr TYSK-, VALLON-STÄMPEL.
e) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i utvidgad anv. (jfr 4), på insektsvinge: (om avtryck erinrande) tecken i form av fläck l. kort streck, stigma. Stämpel, Stigma, en fläck, eller kort strek vid pass midtpå vingen (hos en insekt) dock något närmare framkanten. Retzius Djurr. 186 (1772). Schulthess (1885).
4) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 2 o. 3 (jfr 3 e); särsk. om ngt som kännetecknar l. präglar ngn l. ngt l. är karakteristiskt för ngn l. ngt l. som anses känneteckna osv. ngn l. ngt, ofta liktydigt med: (yttre) kännetecken l. prägel l. karaktär l. till det yttre kännetecknande drag, stundom äv.: beteckning, etikett o. d.; särsk. i uttr. sätta l. trycka o. d. sin stämpel l. stämpeln (i sht förr äv. sätta stämpel) på ngn l. ngt, sätta sin prägel l. sitt kännemärke på ngn l. ngt; i sht förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: karakteristik l. klassificering. Han har fått en stämpel på sig som alkoholist. En stämpel av fattigdom. Hon bar oskuldens stämpel. Iag wil intet bedraga antingen mig eller andre, settiandes een good Stempel på ringa Warur. Spegel GW 3 (1685). Han (dvs. P. Loefling) ägde en Själ, ren som Gull, utan all skrymtan i tal och åtbörder, hvilka stämde så öfverens med hans inre, at ingen bedrog sig på stämpelen. CvLinné hos Loefling Resa Föret. 2 (1758). Mannerhejm .. gaf projectet (till ny konstitution) sin rätta stämpel, då han ansåg det vara säkerhetsacten, klädd uti en ny råck. HT 1918, s. 186 (1809). Äfven .. (i fråga om bl. a. mynt, mått o. vikt) se vi, huru vår egen bildning tryckt sin stämpel på våra östra grannars. Samtiden 1871, s. 634. Det är det offensiva elementet, som sätter stämpel på krigföringen. KrigVAH 1886, s. 5. SvGeogrÅb. 1948, s. 10 (: sätter stämpeln). — jfr KLASS-, SÄR-STÄMPEL. — särsk.
a) (numera bl. i vitter l. högre stil) pregnant, i uttr. vara ngns stämpel, förr äv. vara en stämpel l. stämpeln på ngn l. ngt, vara kännemärket l. det typiska l. speciella för ngn l. ngt, vara ngns osv. signum (se d. o. 2). Se der den sanna Hjeltens stämpel. Kellgren (SVS) 1: 200 (1777). Den fördärfveliga Tjenst-handelen .. En Osed, som i alla tider varit Stämpelen på et nedsunkit Folk. Lanærus Försök 59 (1788). Rogberg Pred. 1: 87 (1827).
b) i förb. med klandrande l. nedsättande bestämning, stundom äv. pregnant, utan sådan bestämning, närmande sig l. övergående i bet. dels: dåligt rykte l. anseende, dels: socialt stigma. (Hon) sätter elak stämpel äfwen på sine egna barn. Posten 1769, s. 389. I det allmänna medvetandet tar det lång tid att .. radera ut den stämpel, som kanske på väl schematiska grunder satts på en region. Ymer 1953, s. 125. — jfr PARIA-STÄMPEL.
c) (†) i förb. med adjektivisk bestämning angivande position på en värdeskala, närmande sig l. övergående dels i bet.: värdighet, ställning o. d., dels i bet.: värde l. halt (se HALT, sbst.1 2) l. klass l. standard; särsk. i uttr. sätta stor l. hög stämpel på sig, värdera sig själv stort l. högt. Bælter JesuH 4: 148 (1757: stor). Ibland alla människor .. finnes icke en enda, som icke sätter högre stämpel på sig sielf, än andra sätta på hänne. Nohrborg 166 (c. 1765). Herr Tilas .. (var) ibland dem, som hade förut den aktning och det förtroende, at Han genom den högre stämpelen (dvs. landshövdingeämbetet) icke kunde något vinna. Sandels ÅmVetA 1773, s. 28. (Tävlingsskriften) är ej .. utan all förtjenst; har tankar och bilder; men ingen dera af någon högre stämpel. Leopold (SVS) II. 5: 322 (1817).
d) (†) ss. beteckning för språklig företeelse.
α) ss. beteckning för språkljud. Ingen Suensk (har) hettat up at tekna sine ljud med c, til hvilke han hade sina redigare stæmplar færdiga både k og s. Laurel Inl. 62 (1750).
β) ss. beteckning för ord; anträffat bl. ss. senare led i ssgn TANKE-STÄMPEL.
Ssgr (i allm. till 3 (c); Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till stämpla, v.1): A: STÄMPEL-AVGIFT~02 l. ~20. jur. i allmän författning angående stämpel (stämpelförordning o. d.) stadgad, för vissa särskilt uppräknade fall angiven obligatorisk avgift för erhållande av en expedition (se d. o. 2); förr äv. allmännare, om motsv. avgift enligt speciell skatteförfattning; jfr -bevillning, -skatt, stämplings-avgift. PH 2: 1513 (1739). 2NF 34: Suppl. 273 (1922; om arvsskatt).
(2, 3) -AVSTICK. (†) i form av stämpel gm gravering gjord avbildning; jfr avstick 1. SD 1899, nr 55, s. 1.
(2) -AVTRYCK~02 l. ~20. jfr avtryck II 1 a. SFS 1834, nr 43, s. 14 (på brev).
-BELÄGGA, -ning. jur. med avs. på skriftlig handling m. m.: belägga (se d. o. 9 a) med stämpelavgift; i sht ss. vbalsbst. -ning. SkattereglKomBet. 4: 274 (1882: stämpelbeläggning). SFS 1984, s. 998.
-BESKATTNING. beskattning gm uttagande av stämpelavgift. SkattereglKomBet. 5: 68 (1882).
-BEVILLNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr bevillning 3 c o. -avgift. FFS 1891, nr 41, s. 1.
(2, 3) -BLY. (förr) bly(stycke) mot vilket stämpel pressas för att åstadkomma avtryck. PH 6: 4299 (1756). SFS 1849, nr 41, s. 3.
(2) -BLÄCK. (i sht förr) jfr bläck, sbst.1 1, o. -färg. för fuktande av stämpeldyna o. stämpel avsett bläck. Stämpelbläck och Stämpelfärger .. beredas af tjärfärger. Ekenberg (o. Landin) 73 (1888). VaruhbTulltaxa 2: 609 (1932).
-BOD. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr bod, sbst.1 2, o. -hus. 2BorgP 5: 372 (1734).
(3, 3 d) -BOK. särsk. (förr) hos myndighet (ss. tullkammare, hallrätt l. rådstugurätt): bok över varor som hos myndigheten företetts för kontrollstämpling med uppgift om den verkstad, fabrik o. d. vid vilken varan tillverkats o. verkstadens osv. stämpel, tillverkningsår o. i begränsad mån, varans kvalitet; jfr -förteckning, -längd, -special. PH 6: 4299 (1756).
-DAG. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) dag på vilken kontroll för åsättande av kontrollstämpel fick ske; äv. om dag på vilken sådan stämpel åsatts viss bestämd vara. PH 5: 3566 (1753). SFS 1893, nr 3, s. 1 (i pl., om fastställda dagar). Löfgren TenngjH I. 3: 113 (1950).
-DATUM. i datumstämpel (se d. o. 2). Geijer Postförf. 203 (1880).
(2 d) -DRUNKEL, n. [senare leden ombildning av t. trunkel, n., (litet) drickande, diminutivbildning till trunk, drickande, vbalsbst. till trinken, dricka (se dricka, v.)] (†) om större traktering i samband med att stämplar till mästerstycke (se d. o. 3) färdigställts. Silfverstolpe BokbSthm 114 (i handl. fr. 1821).
(2) -DYNA. till stämpellåda hörande dynliknande stycke av porös filtmassa avsett att indränkas med stämpelfärg för att kunna avge färg åt stämpel som pressas mot filtmassan; äv. med inbegrepp av stämpellådan; äv. bildl. Döss o. Lannge (1908). Han hade .. ställt fram den lilla stämpeldynan, som hörde till hans bokstavstryckeri. Lindgren MästBlomkv. 48 (1946). SDS 9/6 1988, s. 2 (bildl., om riksdagen).
(1 d) -FLÖJT. [jfr t. stempelflöte] mus. änd- l. sidoblåst spaltflöjt, i sin nedre ände sluten med förskjutbar kolv med vilken tonhöjden kontinuerligt kan varieras, dragflöjt, stämpelpipa. SohlmanMusiklex. 2: 328 (1975).
(2) -FÄRG. för indränkning av stämpeldyna o. stämpel avsedd färg. TT 1871, s. 374.
-FÖRORDNING. jur. allmän författning angående stämpelplikt (äv. innefattande förteckning över vart o. ett av de slag av myndighets expeditioner o. enskilda handlingar vid vilka stämpelplikt gäller); sedan 1987 endast om förordning innehållande regler (om sättet för stämpelbeläggning m. m.) som följer av den i expeditionskungörelsen o. förordningen om expe-ditionsavgifter vid de allmänna domstolarna stadgade skyldigheten att erlägga avgift. SkattereglKomBet. 4: 276 (1882). SFS 1987, s. 982.
(3, 3 d) -FÖRTECKNING. särsk. (förr) jfr förteckning, sbst.2 2, o. -bok. PH 3: 2172 (1745).
(2) -GRAVERING. i sht tekn. o. konst. yrkesmässig verksamhet bestående i gravering av stämpel l. stämplar; i sht om sådan gravering ss. konst; jfr -skärning, -stickning. Nordin Boktr. 39 (1881). Oldenburg Bok 16 (1923).
(2) -GRAVÖR. gravör som graverar stämplar; jfr -makare, -skärare, -snidare. ÖoL (1852).
-HAMMARE.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2 b, om hammare (se hammare, sbst.2 2) för prägling av mynt, myntstamp, myntstämpel. 2VittAH 23: 20 (1857, 1863).
2) [jfr t. stempelhammer] till 2 e: hammare utformad som stämpel för märkning av träd l. (o. numera bl., skogsv.) stukning av ändytorna på avverkat virke i samband med mätning o. avverkning. ÅgerupArk. Brev 31/12 1778. Fredenberg Sågtimm. 43 (1892; i fråga om stukning). Hemberg Minn. 63 (1936; i fråga om märkning av träd).
-HUS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) hus i vilket vara underkastad stämpelplikt efter kvalitetskontroll o. godkännande försågs med stämpel; jfr -bod, -kammare 2. RP 1: 143 (1629).
-KAMMARE.
1) (†) till 2 b: lokal inrymmande myntstamp; jfr kammare, sbst.2 2 e. 2VittAH 23: 26 (1857, 1863).
2) [jfr t. stempelkammer] (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 3; jfr kammare, sbst.2 2 e, o. -hus. Rothof 125 (1762).
-KLOCKA. jfr klocka, sbst. 3, o. -ur. UnivDecimalklass. 73 (1946).
-KOSTNAD.
1) (i sht i fackspr.) kostnad för stämpelavgift o. d. RiksdRevRiksgäldsk. 1902, s. 60.
2) om statens (beräknade) kostnad för stämpelväsendet. BtRiksdP 1903, 7Hufvudtit. s. 11.
-KRONA. stämpelavtryck bestående av avbildning av kunglig krona. UrkFinlÖ I. 2: 100 (1597; på mynt).
-LACK. (i sht förr) lack för anbringande av stämpel. Dædalus 1946, s. 72 (1753). Nemnich Waarenlex. 107 (1797).
-LAG, sbst.1 (sbst.2 se sp. 14107). lag angående stämpelplikt m. m.; jfr -förordning, -ordning, -plakat. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 7, s. 34.
-LÅDA. (i sht förr) vid åsättande av stämpel använd (liten) låda med filtklädd botten täckt av stämpelfärg o. stämpeldyna. Geijer Postförf. 202 (1880).
(3, 3 d) -LÄNGD. (förr tullv.) jfr längd 8 o. -bok. PH 6: 4227 (1756).
(2) -MAKARE. person som (yrkesmässigt) tillverkar stämplar; jfr -gravör, -skärare, -snidare. BoupptSthm 1676, s. 1356 a, Arvskifte.
-MEDEL.
1) (förr) om medel bestående av inbetalade stämpelpenningar. PH 7: 4962 (1760). SFS 1878, Bih. nr 52, s. 1.
2) jur. till staten inbetalade l. för inbetalning avsedda, erlagda avgifter för stämpelbeläggning; äv. om beräknad inkomstpost bestående av sådana avgifter. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 1, Inkomstberäkn. s. 5 (om inkomstpost). SFS 1894, nr 66, s. 38.
-MÄRKE.
1) till 2: märke (se märke, sbst.1 2) efter stämpel; numera ofta (med anslutning till 3) mer l. mindre tautologiskt, ungefär liktydigt med: märke bestående av stämpel; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr stämpel, sbst.1 4). Weste FörslSAOB (c. 1817). (Prästen) anslår genast (i sin predikan) den sjungande ton, som mången anser för gudaktighetens rätta stämpelmärke. Topelius Tb. 125 (1890, 1895). Älgen återkommer .. (i G. Key-Åbergs målningar) ibland i grått som en hällristning, ett upprepat stämpelmärke i stenblocken. OoB 1963, s. 395.
2) till 2, 3: märke (se märke, sbst.1 2) använt i l. hörande till viss stämpel. Ekman SkogstHb. 35 (1908). särsk. till 3 c, om märke utgörande statsstämpel. FinBiogrHb. 2222 (1903).
-MÄSTARE. [jfr t. stempelmeister]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2, 3: ämbets- l. tjänsteman som handhade besiktigande myndighets kontrollstämplar; äv. bildl. Weste FörslSAOB (c. 1817). jfr packhus-stämpelmästare. särsk. = hallmästare 1 a. VRP 1641, s. 967. Zedritz 1: 271 (c. 1850; bildl., om samvetet).
2) (förr) till 2, 3: mästare (se d. o. 10) som förfärdigade stämplar. SvMerc. V. 1: 220 (1759).
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 3 c: ämbets- l. tjänsteman vid penninginrättning o. d. med uppgift att handha statsstämplar.
a) om ämbets- l. tjänsteman med uppgift att handha stämpelbeläggning. SPF 1817, s. 100.
b) om ämbets- l. tjänsteman vid chartasigillatakontoret (se karta, sbst.2 anm. till II). SvNorStatscal. 1816, s. 30.
-ORDNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr ordning 3 b o. -lag. Stiernman Com. 4: 641 (1686).
(2) -ORNAMENT. arkeol. i yta: ornament åstadkommet gm intryckning av stämpel l. stämplar. AntT XX. 1: 33 (1914).
-PAPPER.
1) (förr) till 3: med vattenstämpel försett (skriv)papper. Ambrosiani DokumPprsbr. 166 (i handl. fr. 1760).
2) [jfr t. stempelpapier] jur. till 3 c: med stämpel lydande på varierande belopp försett skrivpapper (i form av helark) vilket används vid utfärdande av vissa stämpelpliktiga handlingar, stämplat (helarks)papper; äv.: med sådan stämpel försett papper avsett att bifogas en på vanligt papper skriven stämpelpliktig handling; jfr karta, sbst.2 II. Henel 1729 136 (1730). KonvLex. (1864; äv. om papper att bifogas). särsk. (†) närmande sig l. övergående i bet.: stämpelavgift. Testamentens beläggande med stämpel-papper. BondP 1823, 1: 553. Cnattingius (1878, 1894).
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (stämpel- 1629 osv. stämple- 1624—1668) (förr) avgift för erhållande av stämpel; särsk.: till staten (l. till stad på vilken staten överflyttat sin rätt) utgående avgift som varuägare hade att erlägga för erhållande av kontrollstämpel på vara som skulle saluföras; jfr stämplings-penningar 1. 3SthmTb. 14: 20 (1624).
(1 d) -PIPA. mus. jfr pipa, sbst.1 1, o. -flöjt. SohlmanMusiklex. 2: 328 (1975).
-PLAKAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr plakat, sbst. 1, o. -lag. Stiernman Com. 2: 519 (1648).
-PLIKT. [jfr t. stempelpflicht] särsk. (jur.): plikt att för statsmyndighets expedition l. vissa enskilda handlingar enligt lag betala stämpelavgift l. -skatt. SFS 1908, nr 129, s. 2.
(1 c) -REST. (†) om lyftande l. höjande till viss höjd av kolv l. stamp i stampverk o. d.; jfr rest, sbst.2 1. JernkA 1829, Bih. s. 338 (1832).
-RUM. (i sht förr) jfr rum, sbst.3 9, o. -kammare 2. PH 6: 4627 (1757).
-RÄTT. (stämpels- 1630) särsk. (förr): rätt att utöva kontroll över saluförandet av varor gm åsättande av kontrollstämpel. AOxenstierna 5: 379 (1630).
-SKAFT.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 1 c: i bokverk l. stampverk: till stampkolv l. stamp hörande (stångliknande) skaft; jfr -stång. Hallenberg Hist. 2: 870 (i handl. fr. 1613). Rinman 1: 285 (1788).
2) till 2; jfr skaft, sbst.1 2. Döss o. Lannge 747 (1915).
-SKATT. skatt som tas ut ss. avgift i samband med att myndighets stämpel (statsstämpel) åsätts handling; särsk. (o. numera företrädesvis jur.) ss. officiell benämning enligt 1984 års lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. SkattereglKomBet. 4: 264 (1882). Bjurman 3Statsm. 34 (1935; om förh. i Engl.). SFS 1964, s. 697 (enl. 1964 års förordning). Därs. 1984, s. 984.
(2) -SKÄRARE. (i fackspr.) person som yrkesmässigt skär l. graverar stämpel l. stämplar; stämpelgravör; jfr -snidare. Reuterdahl SKH II. 1: 295 (1843).
Ssg: stämpelskärar- l. stämpelskärare-konst. Bagge Wendt 89 (1835).
(2) -SKÄRNING. jfr skära, v.2 12 a, b, o. -gravering. Kännare af stämpelskärning och stilgjuteri kunna emedlertid wäl inse, att det är möjligt att eftersätta och aftrycka Chinesiska Characterer med rörliga Typer, efter Europeiska sättet. Täubel Boktr. 1: 5 (1823).
(2) -SNIDARE. [jfr t. stempelschneider] (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr snidare, sbst.1 I 3, o. -gravör. Stiernman Com. 6: 496 (1718).
Ssg (numera bl. i skildring av ä. förh.): stämpelsnidar- l. stämpelsnidare-konst. Hammarsköld KonstH 408 (1817).
(3, 3 d) -SPECIAL. (förr) jfr special, sbst. 1, o. -bok. DombGbgHallr. 7⁄8 1755.
(1 d) -SPRUTA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) spruta med cylinder o. i denna rörlig kolv. Wretlind Läk. 7: 24 (1899).
(2) -STICKNING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -gravering. Ehrenpreus PVetA 1748, s. 18.
(2 d) -STOCK. (†) om graverat parti på stämpel; jfr stock, sbst.1 2 f. BoupptSthm 1689, s. 886 a.
(1 c) -STÅNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -skaft 1. Rinman 1: 285 (1788).
-TAXA.
1) (numera föga br.) stämpelskatt l. -avgift. LittT 1796, s. 28. Lagergren Minn. 8: 19 (1929).
2) [jfr t. stempeltaxe] (numera bl. mera tillf.) tariff utvisande gällande stämpelskatt l. -avgift. Stiernman Com. 4: 858 (1687).
-UPPBÖRD~02 l. ~20. i sht jur. uppbörd av erlagda stämpelavgifter o. d. BtRiksdP 1883, I. 1: nr 7, s. 24.
-UR. ur för registrering av tidpunkt (i sht för påbörjad l. avslutad arbetstid) gm stämpling av tidkort l. (o. numera företrädesvis) elektronisk registrering; jfr -klocka. NordBoktrK 1909, s. 114.
-VALÖR. jur. valör enligt stämpel hos stämplat helark l. stämpelmärke. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 43, s. 62.
-VERK, sbst.1 (sbst.2, 3 se sp. 14103, 14107).
1) (†) till 2, sammanfattande, om samling av stämplar. KatalFlottUtst. 1897, s. 48.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 3, om stämpelväsende. Accisen och Stämpelverket kostade 1799 i England icke mer än 3 14 procent af uppbördsinkomsten. Björnstjerna Beskattn. 4 (1832).
-VÄSENDE. [jfr t. stempelwesen] sammanfattande, om (allt som har samband med) statens organisation för tillhandahållandet o. användningen av statsstämplar, i sht förr äv. kontrollstämplar, samt redovisningen av därav influtna statsmedel. SFS 1850, nr 39, s. 2. Öfwerinseendet öfwer stämpelwäsendet. Därs. 1856, nr 5, s. 3.
(2 e) -YXA. (förr) yxa med nacken utformad som vass stämpel för stämpling (se stämpla, v.1 2 b) av träd. SFS 1838, nr 12, s. 7.
B (†): STÄMPELS-RÄTT, se A.
C (†): STÄMPLE-PE(NNI)NGAR, se A.
Spoiler title
Spoiler content