GUBB- gub3~.
Etymologi
[jfr sv. dial. gubb (Hälsingl.), ett slags av mjölk kokad rätt, gubbdeg (Dalarna), ett slags av sötmjölk beredd, mjuk, gulbrun ost, hoprörd med kornmjöl, ävensom nor. dial. gubb(ost), gumbe, gomme m. fl. former, rödaktig ost kokad av söt mjölk o. d.; möjl. samhörigt med GUBBE I]
i ssgr; om vissa maträtter.
Ssgr (Anm. Jfr ssgrna under GUBBE): GUBB-GRÖT. (i mellersta o. norra Sv., i sht bygdemålsfärgat) av vetemjöl, grädde l. dyl. kokad, tjock, fet gröt. Berndtson (1880). Keyland Allmogekost 1: 89 (1919; fr. Jämtl.). —
