SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GYLLENDUK gyl3en~dɯ2k, r. l. m. ((†) n. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 42, Sylvius Mornay 202 (1674)); best. -en (ss. n. -et); pl. (†, i bet.: stycken av gyllenduk, jfr äv. anm. nedan) -ar (Björner Sorle 10 (1737), Strinnholm).
Ordformer
(gyllen- 1537 osv. gyllene- 1563)
Etymologi
(förr) tyg med invävd guldtråd (o. silvertråd); äv.: brokad; jfr GYLLEN-DOK. SvForns. 2: 13. GR 11: 342 (1537). Om Soon wore klädd i Gyllendwk, så lägger hon sigh ändå i skarnet. Grubb 613 (1665). En Stool medh Gyllenduuk öfwerdragen. Widekindi KrijgH 918 (1671). Topelius Planet. 1: 55 (1889). Anm. Ordet tyckes stundom ha associerats med DUK 4 (bordsduk o. d.); jfr följande språkprov: (I Holmgård) gjorda upphandlingar af bord- och gyllendukar. Strinnholm Hist. 2: 290 (1836). Och Vettern låg som en gyllenduk. Wirsén Ton. 20 (1893).
Ssgr (förr): GYLLENDUKS-BAND. BoupptVäxjö 1736. Linné Sk. 42 (1751).
-BORDTÄCKE. (†) bordsduk av gyllenduk. Carl XI AlmAnt. 256 (1693).
-KJORTEL. äv. om (lång) rock för män. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 38. Rålamb Resa 32 (1658, 1679).
-MÖSSA. BoupptSthm 7/6 1672.
-SKO, r. l. f. Ett par fiolebrun gyldendukx skoor med frantzer. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 30.
-TAPET. Spegel GW 165 (1685). Wacklin Minn. 1: 147 (1844).
Spoiler title
Spoiler content