SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GÄDIG, adj.
Ordformer
(giäd-)
Etymologi
[jfr sv. dial. gedig, ostadig till sinnet, till sv. dial. ge(d) (se GÄDLÖS). Jfr GÄDJOT]
(†) om sinnelag: ostadig. Otijdigt och giädigt sinne. Grubb 545 (1665).
Spoiler title
Spoiler content