GÄLÅKER, r. l. m.; anträffat bl. i pl. -åkrar.
Etymologi
[förleden är möjl. samma ord (med bet.: ofruktsam) som sv. dial. (Dalarna) gälld, d. dial. gjeld, gjæll, nor. dial. gjeld, isl. geldr, o. besläktat med GALL, adj.]
(†) trädesåker? Innan Lijan utbäres om Hösten, att skiära på Säden, må ingen .. tiudra Hästar .. i vången, antingen på egen eller andras gälåckrar, eller afhöstade änglappar. MeddNordM 1899—1900, s. 45 (1754; fr. sydöstra Skåne).
