SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HACKELSE hak3else2, r. l. m. (Salé 26 (1664) osv.; m. Nordforss (1805), LoW (1911; jämte r.); f. Lind (1749), Ahlman (1872)) ((†) n. Tiliander GenTy. 28 (1670), TT 1899, M. s. 59); best. -en (ss. n. -et); pl. (†) -er (Möller (1790)) l. (ss. n.) = (Sahlstedt (1773)).
Ordformer
(hack- 1544 osv. hak- 1670 (: Hakelse Skerare)—1704. -el(l)s(s)e 1544 osv. -ilsze 1558)
Etymologi
[liksom d. hakkelse av mnt. hackelse, avledn. av mnt. hacken, hacka (se HACKA, v.); jfr äv. t. häcksel]
motsv. HACKA, v. 1 b.
1) landt. stråfoder, vanl. halm, skuret i korta längder. Skära hackelse, skära halm o. d. till hackelse. G1R 16: 271 (1544). BoupptVäxjö 1782. Hackelse skäres hufvudsakligen af halm, mindre ofta af hö eller grönfoder. Juhlin-Dannfelt (1886). — jfr HALM-, HÖ-HACKELSE.
2) (numera knappast br.) landt. om hackat kreatursfoder bestående av olika slags foder som sammanblandats; äv.: sörpa. Schroderus Dict. 55 (c. 1638). Schenberg (1739). Hackelse .. (sörpa). Cannelin (1921).
3) (numera knappast br.) om (blandning av) hackade matvaror. Salé 26 (1664). Keyland Allmogekost 2: 57 (1919; om blandning av fläsk m. m. vid tillagning av fläskkorv).
4) (vard., mindre br.) i bildl. anv. av 2 o. 3: röra, ”hackmat” (se d. o. 2 b). Weste (1807). Östergren (1926).
Ssgr (i allm. till 1, i sht landt.): HACKELSE-BLANDAD, p. adj. blandad med hackelse. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 95. —
-DYNA. (i sht förr) med hackelse stoppad dyna l. bolster. BoupptVäxjö 1867. Därs. 1874. —
-FODRING. utfodring med hackelse. Vid all hackelsefodring bör hackelsen fuktas när den blandas med hafren. Wrangel HbHästv. 9 (1884). —
-HUS. (bygdemålsfärgat) hus till förvaring av hackelse. Campbell SkånBygd. 221 (i handl. fr. 1740). PT 1910, nr 211 A, s. 4. —
-KISTA.
1) (i sht förr) enkel apparat för skärning av hackelse, bestående av en öppen ränna av trä i vilken halmen frammatas för hand mot rännans ena ända där fodret skäres till passande längder av en där fäst kniv vars fria ända föres upp o. ned för hand l. med tramp. Rudbeckius MemQvot. 72 a (1631). Erixon SkansenKultH 146 (1925). (numera knappast br.) oeg., om hackelsemaskin. BoupptRasbo 1787. LdVBl. 1836, nr 49, s. 3.
2) kista l. lår till förvaring av hackelse. Björkman (1889). —
-KNIV. till hackelsekista l. hackelsemaskin hörande kniv varmed halm skäres till hackelse. BoupptSthm 3/11 1650. UB 6: 136 (1874). —
-LÅR, r. l. m. En Hafre- och Hackelse-Lår, med låck. 3Saml. 2: 142 (1763). —
-MADRASS. (i sht förr) jfr -DYNA. BoupptVäxjö 1843. —
-MASKIN. för skärning av hackelse avsedd apparat i vilken halmen frammatas till ett med en l. flera knivar försett hjul som drives rundt medelst handvev l. maskinkraft. DA 1808, nr 105, s. 12. BonnierKL (1924). —
(3) -PASTEJ. (†) kok. med hackat kött o. d. fylld pastej. Fatet (med stuvad gädda) ziras med små Hackelse Postejer kring bräddarna. Broocman Hush. 6: 55 (1736). —
-SKÄRARE, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) person som skär l. har till uppgift att skära hackelse. BoupptSthm 8/12 1670. Auerbach (1909).
2) (knappast br.) apparat för skärning av hackelse; jfr -KISTA, -MASKIN, -VÄRK. Östergren (1926). —
-SKÄRKNIV. (†) hackelsekniv. BoupptSthm 20/4 1650. —
-SKÄRNING. Sjögren Journ. 22/2 1787. —
-SKÄRNINGS-MASKIN. (föga br.) hackelsemaskin. Berndtson (1880). TurÅ 1919, s. 110. —
(3) -TÅRTA. (†) kok. = -PASTEJ. Broocman Hush. 6: 5 (1736). —
-VÄRK, n. hackelsemaskin. NVexjöBl. 1851, nr 11, s. 1. GHT 1897, nr 37 A, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content