publicerad: 1930
HALLELUJA hale1luja4, l. -ɯ-, äv. 1004, äv., inom frälsningsarmén (gm engelskt inflytande) samt ngn gg i vers, hal1elɯ3ja2 (halleluja´Weste; - - -já Dalin; i vers — ∪ — ∪ Ps. 1695, 107: 10, Spegel TPar. 109 (1705), Topelius Ljung 139 (1870, 1889), FrälsnArmSångB 338 (1922)), interj. o. sbst. n.; ss. sbst. best. -t, äv. -et; i best. anv. äv. (i bet. II 1 b) utan slutartikel (LPetri, Rodhe); pl. -n (CVAStrandberg 5: 225 (1862), Östergren (1926)), äv. = (JGOxenstierna 4: 220 (1815), Östergren (1926; angivet ss. sällsynt form)).
Ordformer
(ale- c. 1630. alle- 1526. hale- 1541—1880. halle- 1680 osv. -luia 1541—c. 1630. -luja 1680 osv. -lujah 1802 (i bet. I o. II 1) —1883 (i bet. II 1). -luya 1526)
Etymologi
[jfr bibelgr. ἀλληλούϊα, kyrkolat. alleluia; ytterst av hebr. hallelujah, eg. hallelu Jah, loven Herren! (i vilket uttr. Jah är en förkortad form för JAHVE o. där uttryckets båda beståndsdelar uttalades dels ss. två ord med ton på -lu o. jah, dels ss. ett ord med biton på hall- o. huvudton på -jah); jfr växtnamnet ALLELUJA]
I. interj., i den judiska gudstjänsten (ofta ss. begynnelse- l. slutord i lovsånger) förekommande liturgisk formel för lovprisande, vilken upptagits av den kristna kyrkan, där den, bortsett från frälsningsarmén som gjort ett mera vidsträckt bruk av ordet, företrädesvis kommit till anv. inom liturgi, i psalmer o. d. Loffua mijn siäl Herran, Haleluia. Psalt. 104: 35 (Bib. 1541). Hb. 1811, s. 33. Stenbäck Dikt. 147 (1868). Vi ha en Gud, som hjälper. Halleluja! Stridsropet 1929, nr 41, s. 3.
II. sbst.
1) ss. namn på den under I behandlade interjektionen resp. om enskild akt av denna interjektions användande (i tal l. sång). Sedhan hörde iach såsom en stoor röst vthaff en stoor skara j himmelen, som sadhe Alleluya. Upp. 19: 1 (NT 1526); jfr I. Ugglan hördes tjuta / Sin likpsalm, der man fordom varit van / Vid klostersångarens hallelujan. CVAStrandberg 5: 225 (1862). Den goda fruns väckelserop och Hallelujah'n. Eneroth Skans. 250 (1883). — särsk.
a) mer l. mindre bildl. (jfr 2): lovsång, jubel o. d.; särsk. (ngt vard.) i uttr. sjunga halleluja, tacka Gud (för ngt), prisa Gud (för ngt) l. skatta sig lycklig (över ngt). Hela min själ var ett saligt halleluja. Bremer 1: 155 (cit. fr. 1833). Till halleluja än min harpa jag slår, / Än glindrar så ljuflig i sången en tår. Nybom SDikt. 1: 153 (1846, 1880). Så kan man sjunga halleluja öfver att ha fått slippa. Quiding Hvidehus 251 (1899).
b) liturg. benämning på den i katolska mässan efter gradualet följande hallelujasången (vilken på ett senare stadium förbundits med verser ur psaltaren l. andra texter o. på vissa dagar tillökats med sekvenser). Gelasius (införde i mässan) Haleluia. LPetri Kyrkiost. 82 a (1566). Rodhe SvGudstjL 87 (1923). jfr: En af Händel sjelf (i ”Israel i Egypten”) inlagd aria ur ”Esther” (ett Haleluja, som egentligen blott är en underhållande vocalis). Norman MusUpps. 29 (1880, 1888).
2) [jfr motsv. anv. i t. dial.; med anslutning till HALLÅ] (vard., föga br.) bildl. (jfr 1 a): oväsen, bullrande uppträde l. upptåg. En morgon fick jag höra ett sju helsikes halleluja. Cavallin Kipling Kung 47 (1897). Mattsson VSkr. 1: 193 (1911).
Ssgr (till I o. II 1): HALLELUJA-BEGRAVNING. (inom frälsningsarmén) armébegravning. Petri Ouchterlony 109 (1924). —
-BRÖLLOP. (inom frälsningsarmén) armébröllop. Lundin NSthm 667 (1890). Petri Ouchterlony 330 (1924). —
-FLICKA. [jfr eng. hallelujah-lass] (vard., skämts.; numera föga br.) kvinnlig frälsningssoldat. Petri Ouchterlony 160 (cit. fr. 1890). —
(II 1 b) -LJUS, n. liturg. i fråga om den katolska mässan, om de under evangelieläsningen brinnande kyrkljusen, med tanke på att de tändas under den omedelbart förutgående hallelujasången. LPetri Kyrkiost. 34 b (1566). Hildebrand Medelt. 3: 557 (1901). —
-MÖTE. (inom frälsningsarmén, numera mindre br.) ”jubelmöte”. WoJ (1891). Petri Ouchterlony 132 (1924). —
-SÅNG. Huru vacker är ej vår altargång, och efter altargången församlingens Hallelujah-sång! Bremer NVerld. 1: 283 (1853). särsk. liturg. till II 1 b. Rodhe SvGudstjL 87 (1923).
Spoiler title
Spoiler content