[av personnamnet HAMPUS, som tyckes ha användts i sekundär anv. på samma sätt som HANS;jfr: Således är iag eij mera E'r Camerath Vänkiär, utan E'r dräng Hans eller Hampus; som I tillförene på skämt mig kallat. Gyllenborg Vill. 2(1721; yttrat av en person som spelar rollen av tjänare till sin kamrat)]
(†) ss. nedsättande benämning på en person: narr, dumsnut. Then som i Hofwet oskickeligh är, han moste wara en Narre, och hwar mans Hampus. Fosz 585(1621; nt.: ydermans Henselyn). (Han) på Fåhnars wijs, mäd Gökkel Dokkor leeker / En Hampus eller En Pankaka ok Mors Grijsz. Lucidor (SVS) 238(1672).
SAOB
