SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HAMPA ham3pa2, v.2 -ade.
Etymologi
[trol. bildat av HAMPA, sbst. 2 b slutet (uttr. ta ngn i hampan o. d.); jfr HAFFA]
(vard., mindre br.) om polis: gripa (ngn), ”haffa”, ”hånka”. Hallerstedt och Cardell berättade, att de .. sökt spränga en .. poliskordong på Vaksalagatan, och för den skull blifvit omedelbart hampade. Lindqvist Stud. 59 (1906). NDAVL 1911, nr 99, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content