[jfr t. havarieren, fr. avarier, d. havarere; till (ord motsv.) HAVERI]
eg. (i sht sjöt.): lida l. göra (i sht svårare) haveri; i icke fackmässigt spr. äv. i utvidgad anv., om luftfordon, bil o. d.: råka ut för olycka, förolyckas; stundom äv. bildl.; i sht i p. pf.: skadad, förolyckad. DA 1824,nr 185, s. 2. I torsdags kastade den stora engelska ångaren ”Napier” ankar på Köpenhamns redd, fruktansvärdt havererad. GHT 1895, nr 239 B, s. 2. Nedskjuten, havererad eller felflugen. SvD(B) 1918, nr 325 B, s. 2 (om flygare).
