publicerad: 1930
HAVERI ha1veri4 l. hav1-, förr äv. AVARI, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(avari(e) c. 1665—1884. averi 1749—1889. ha(f)veri 1667 osv.)
Etymologi
[liksom d. havari, holl. averij (avarij, haverij), t. havarie (haverei, haferei), eng. average (äv. med bet.: medeltal, jämn fördelning o. d.), fr. avarie, sp. o. port. avaria (sp. äv. hav-), ytterst av it. avaria, av ovisst urspr.; formen hav- torde i holl. o. t. ha fått sitt h genom folketymologisk anslutning till haven, hamn. — Anm. Ordet, som tidigast uppvisats omkr. 1200 i fr. form, betydde sannol. urspr.: extra avgift, expenser. Vanl. anträffas det emellertid i bet.: normala (ordinarie) expenser (utgifter) som ett skepp har under sin resa (vilka urspr., utöver frakten, betalades av lastägaren), dvs. ”ordinärt haveri” (se 1). Gm utvidgning av bet. till den allmännare ”utgifter för ett fartyg till sjöss” kom ordet att innefatta äv. extraordinarie utgifter på grund av skada (framkallad gm sjöolycka, överfall av pirater o. d.) resp. dylik skada (”stort haveri” ss. motsatt ”det lilla”, ordinära haveriet). Då dessa utgifter gäldades av skeppare o. lastägare gemensamt, fick det stora haveriet äv. karaktären av ”gemensamt haveri” (se 2 a α). I sht gm inflytande av sjöförsäkringsväsendet blev denna anv. snart den förhärskande. I samband med införandet av begreppet ”stort (gemensamt) haveri” trädde emellertid bet. ”förlust”, ”skada” i förgrunden, varför senare ss. ett tredje slag av haveri kunde uppställas ”enskilt haveri”, extraordinarie utgifter på grund av skada som skepp l. last var(t) för sig själv(t) förvållat o. ensam(t) gäldade resp. dylik skada (se 2 a β). I sv. (liksom i flera främmande spr.) har slutligen den allmänna, icke fackmässiga bet. ”sjöskada”, ”sjöolycka” utvecklats]
sjöt.
1) [jfr holl. ordinarie averij, t. kleine l. ordinäre havarie, eng. petty average, fr. menue avarie, it. avaria ordinaria] (förr) i uttr. mindre l. ordinärt haveri, äv. litet haveri, benämning på de utgifter (särsk. avgifter o. umgälder) som normalt äro förbundna med en skeppsresa (varutransport till sjöss) från en ort till en annan. Hamnpenningar .. averi. Lind (1749; under haferey). PH 5: 2984 (1750). BtRStP 1862—63, I. 1: nr 81, s. 100. Auerbach (1909).
2) (utom i b i sht i sjötekniskt spr. o. jur.) skada å fartyg l. fartygsdel l. å gods (l. förlust av gods) som uppkommit på grund av olyckshändelse, resp. utgifter som orsakats av l. stå i samband med dylik skada; tidigast om gemensamt haveri (se a α); äv. om förh. att bliva l. vara på dylikt sätt skadad; ss. vanlig sjöterm o. i icke fackmässigt spr.: sjöskada, sjöolycka l. skeppsbrott (som icke är förlisning); äv. i utvidgad anv. om skada på l. förolyckande av luftfarkost, bil o. d. Lida haveri, äv. (dock icke jur.) göra haveri (jfr b). Inkomma med haveri. Bärgas i haveri. Göra upp ett haveri (i sjötekniskt spr. o. jur.), överenskomma om fördelning av kostnaderna vid gemensamt haveri. JCRisingh (c. 1665) i HT 1896, s. 75. Om Skada man gör medh wilia på Skip eller Gods vthi Siönödh; hwilken kallas Haweri. Sjöl. 1667, Sjösk. 10 (rubrik). Sprungna maskinaxlar höra till de haverier, som oftast återkomma. Frykholm Ångm. 176 (1881). Ändå .. att efter haveriet endast fartyg eller endast last .. bergats. Sjöl. 1891, § 193. En zeppelinare led haveri och måste nödlanda. 2NF 37: 822 (1925). — jfr MASKIN-HAVERI. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) [jfr holl. gemeene l. groote averij, averij-grosse, t. gemeinschaftliche l. grosse havarei, havarie grosse, eng. general average, fr. avarie grosse samt it. avaria grossa] gemensamt haveri, förr äv. stort haveri l. haveri gross(e), om sådan skada som till räddning ur en fartyg o. last gemensamt hotande fara med avsikt tillfogas fartyg l. last, ävensom om kostnader vilka äro förbundna med dylik skada o. som gäldas av fartyg, frakt o. last gemensamt i förhållande till varderas värde; äv. om ett fartygs tillstånd att vara på dylikt sätt sjöskadat l. om (förhållandet att vara underkastat) dylik kostnadsfördelning; motsatt: enskilt haveri. Beräkna, ersätta såsom gemensamt haveri. Gå förlorad l. bliva skadad i gemensamt haveri. Upptaga i gemensamt haveri. Bidrag till gemensamt haveri. Ersättning för, gäldande av gemensamt haveri. PH 5: 2985 (1750). Slutar resan i nödhamn, beräknas såsom gemensamt haveri endast kostnaden för fartygets förande i hamn. BtRStP 1862 —63, I. 1: nr 81, s. 34. En intressent i gemensamt haveri. Därs. s. 98. Sjöl. 1891, § 195.
β) [jfr holl. eenvoudige l. bijsondere avarij, t. besondere havarie, eng. particular average, fr. avarie particulière, it. avaria particolare] enskilt (i sht förr äv. partikulärt) haveri, om sådan skada å skepp l. last som uppkommer gm olyckshändelse o. som icke är att hänföra till gemensamt haveri, ävensom om kostnader vilka äro förbundna med dylik skada o. vilka falla på det föremål som träffats av skadan l. föranledt kostnaden. PH 5: 2985 (1750). Ringström SjölLex. 1: 32 (1816). BtRStP 1862—63, I. 1: nr 81, s. 107. Sjöl. 1891, § 218.
b) i mer l. mindre bildl. anv.; i sht i uttr. göra haveri l. lida haveri, ”lida skeppsbrott”. Med svårighet räddade herr von Spalden sin ära vid .. sin lefnads stora hafveri (då han förlorade egendom och tjänst). Carlén Repr. 20 (1839). KKD 1: XXII (1901).
Anm. I stället för den nu uteslutande brukliga tvådelningen av ”haveri” i gemensamt o. enskilt (se 2 a) användes under 1700-talet o. in på 1800-talet tredelningen: ordinärt, gemensamt o. enskilt haveri, varför haveri kunde användas ss. gemensam beteckning för alla dessa tre slag. PH 5: 2984 (1750). FörslSjöl. 1847, s. 57.
Ssgr (till 2, i sht i sjötekniskt spr. o. jur.): HAVERI-ATTEST. (föga br.) (skriftlig) sjöförklaring. GT 1788, nr 73, s. 4. Jungberg (1873). —
-BIDRAG~02 l. ~20. efter i lagen fastställda grunder utgående bidrag till gäldande av gemensamt haveri. BtRStP 1862—63, I. 1: nr 81, HDUtl. s. 21. SFS 1891, nr 35, s. 50. —
-PÄNNINGAR, pl. utgifter som gjorts i nödhamn i anledning av ett haveri. SFS 1891, nr 35, s. 84. Hasselrot YorkAntw. 210 (1928). —
Spoiler title
Spoiler content