publicerad: 1930
HEJDA häj3da2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(he(i)jd- 1760 osv. häid- 1730—1760)
Etymologi
[sv. dial. (södra Sv.) hejda; efter mnt. hegede, inhägnat område (i sht äng); till mnt. hegen (heien), kringgärda, inhägna (jfr HAGE)]
(starkt bygdemålsfärgat, i södra Sv.) inhägnad l. på annat sätt avgränsad åker l. betesmark. SyneprotAlmundsryd 1730. En till hemmanet Bielkhult intagen häida eller lycka. ÅgerupArk. Brev 1760. SDS 1911, nr 183, s. 4. Kristoffersson Färs 66 (1924).
Spoiler title
Spoiler content