publicerad: 1930
HELGD häl4jd, äv. hel4jd, stundom häl4gd l. hel4gd (Anm. Enligt Rydqvist SSL 4: 358 (1870) uttalades ordet stundom med g ”i högtidligt föredrag”), r. l. f. (m. Möller (1790)); best. -en; pl. (i bet. 3, †) -er (Dijkman AntEccl. 163 (1703), NorrlS 1: 58 (c. 1770)).
Ordformer
(helgd (-ä-) 1526 osv. heljd (-ä-) 1842—1910. held 1685 (: pingelsheld))
Etymologi
— jfr VANHELGD.
1) (†) till HELIG 2: förhållandet att ngn är helig l. hålles för helig, helighet (se d. o. 2). Englarna skyla sin Helgd, Ja Helgon falla til Foota. Spegel GW 19 (1685). Frese VerldslD 75 (1718, 1726). Med dygd och helgd blif segerherre du! Hagberg Shaksp. 5: 284 (1848; eng. orig.: Virtuous and holy, be thou conqueror).
2) till HELIG 3: förhållandet att ngt är heligt l. hålles för heligt; äv. om känsla av att ngt är heligt. Hålla i helgd (jfr 4 c o. 5), hålla helig. Söndagen hålles i helgd. Serenius (1741). Två ting var det nemligen, som Lutherska Reformationen egentligen åsyftade: Religionens helgd och tankens frihet. Tegnér (WB) 3: 158 (1817). De .. känna och bekänna helgden af christendomens läror. Wallin 1Pred. 2: 345 (c. 1830). Det religiösa sinnet är respekt, vördnad, andakt, stillhet, helgd inför det stora och heliga. Söderblom StundVäxl. 1: 31 (1905, 1909). Gravens religiösa helgd. NorstedtVärldH 15: 9 (1928). — jfr SABBATS-HELGD.
3) (†) konkret: helg, högtid, vilodag. Sabbatz daghen, och all annor helgd. OPetri MenFall B 4 b (1526). Min Mor bar sällan siden-kläder oftare än andra dagen i stora helgder. Dalin Arg. 1: 75 (1733, 1754). Franzén Skald. 5: 310 (1836). jfr: Then helgd wij holla skula aff thz arbetedh som är syndhen, skolom wij idkeligha holla. OPetri MenFall B 5 a (1526). — jfr JUL-, NYMÅNADS-, OX-, PINGST-, PÅSK-, SABBATS-HELGD m. fl.
4) till HELIG 4: förhållandet att ngn l. ngt (överhet, lag, löfte o. d.) hålles l. bör hållas okränkt o. skyddad (skyddat) från övergrepp. Spegel 554 (1712). Helgden af ständernas lagstiftande magt. Carlson Hist. 4: 54 (1875). Skrifvelserna till k. m:t beträffande helgd åt ingångna arbetsaftal. AB(L) 1904, nr 61, s. 3. — särsk.
a) [jfr fsv. i hälgþ lysa] (†) i uttr. lysa ngt i helgd, fridlysa ngt. BtHforsH 3: 10 (1654). Alltså finner bergstingsrätten skäligt förber:de åboers och bergsmäns hytteskogar i helgd lysa. NoraskogArk. 4: 317 (1725).
b) (†) i uttr. stå i helgd, om skog: vara fridlyst, vara skonad från avvärkning. Skogen har flera år stått i helgd. Möller (1790, 1807).
c) i uttr. hålla i helgd (jfr 2 o. 5), hålla okränkt o. fredad från övergrepp. Posten 1769, s. 426. Konungens Majestät skal hållas i helgd och vördnad. RF 1809, § 3. Äganderätten hölls på det allra nogaste i helgd. De Geer Minn. 1: 8 (1892).
d) [jfr liknande anv. av lat. salvus (i ablativus absolutus) o. fr. sauf] (†) i uttr. med helgd av, under okränkt bevarande av (det l. det). De tre ofrälse stånden (hade) uppdragit åt H. Maj:t, att, i händelse af oförutsedda hinder, med helgd af ständernas bevillningsrätt och af bankens författningar .. vidtaga de utvägar till realisationen, som lämpligast funnos. Adlerbeth Ant. 2: 287 (c. 1815).
5) till HELIG 5: förhållandet att ngt hålles l. bör hållas i aktning l. vördnad o. d. Modersmålets helgd och verskonstens laggrannhet kunna utan intrång stå till hopa. Bergklint Vitt. 142 (1761). Blott ett eller annat fornminne .. hålles ännu i heljd. Dybeck Runa 1842—43, 2: 51; jfr 4 c. Brist på aktning för andras person och för privatlifvets helgd. PT 1898, nr 213, s. 2.
(2, 4, 5) -KRÄNKARE. (i vitter stil, tillf.) Helgdkränkaren Paris. Adlerbeth Æn. 254 (1804). Dens. Ov. 216 (1818). —
(2, 4, 5) -VINNA. (†) förskaffa l. vinna helgd (åt ngt); helga; i p. pf. i intr. bet.: som har vunnit helgd; jfr HÄVDVUNNEN. Återställarena af Christi oförfalskade lära .. afgåfvo och helgdvunno den Bekännelse (osv.). Wallin Rel. 3: 163 (1831). Åldriga helgdvunna rättsbegrepp. Järta 2: 185 (1846).
Spoiler title
Spoiler content