SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HELGONSED, m.
Ordformer
(helg(h)andz- G1R 8: 174 (1533), HH 20: 75 (c. 1580). helgans- HH 20: 107 (c. 1580). helge andz-, helgeandes- OPetri Tb. 49 (1525; uppl. 1929), HT 1895, s. 327 (1563). helgons- HH 20: 72 (c. 1580). heligandis- G1R 4: 415 (1527))
Etymologi
[fsv. helgans eedh, helliandz ed; jfr ä. d. helgensed, heliantz edh; av HELGON o. ED, sbst.1 Ordet har tidigt anslutits till uttr. den helige ande, jfr den dubbeltydiga formen helgans-]
(†) ed svuren vid helgonen l. på helgonreliker. (Staffan Sasse m. fl.) betÿgade wpa ther[es] helgeand[es] eed at the haffde nær warit, nær regi[n]skape[n] war giordt. OPetri Tb. 49 (1525; uppl. 1929). The med en Helgans eedh .. utloffvadhe, thet the vilde vare theres herrer och konunger trogne. HH 20: 107 (c. 1580).
Spoiler title
Spoiler content