a) (numera föga br. utom i Finl.) om sår l. om sårad l. skadad kroppsdel o. d.: läkas; bliva botad. OMartini Läk. 27(c. 1600). För sura Been. Tagh bly och slå thett tuntt och bredt som sårett är stort til, .. lägg thett .. på skadan att then helnas. Därs. 28. I Tavastehus .. tillbragte .. (G. III) två veckor, medan (den brutna) armen någorlunda helnade. Odhner G3 2: 248(1896). Cannelin(1921). — i bild. Nordenflycht QT 1745, s. 132. Ju mera alla sår efter misshandlingen, som lifvet beskärt mig, helnat. Tavaststjerna Patriot 244(1896). Östergren(1927).
b) (†) läka (sår o. d.). Grobladh wäl små stötte, musten ther af tagen och blandatt medh thett hwita af äggett och på (bränn-)skadhan lagdt thett helnar. OMartini Läk. 40(c. 1600).
Avledn.: HELNAD, m. (heelnat) (†) till 2 a: läkning. Om .. (läkaren) alt förmycket skonar .. (såret), så kan thz icke komma til någen heelnat. Schroderus Liv. 346(1626).
