(I 2, 4) HEM-IFRÅN, förr äv. -IFRÅ l. -FRÅ, adv. (-ifrån 1727 osv. -ifrå 1817. -frå 1621) från hemmet, från sitt hem; äv.: från hembygden l. hemlandet; äv.: borta från hemmet l. hembygden osv. Prytz G1 B 3 a(1621). Tack för dina rader i sista brefvet hemifrån. EGGeijer(1809) i MoB 7: 71. Mor ville inte gärna, att man var för mycket hemifrån. PT 1906, nr 191, s. 3. —
