SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HEMMEMA häm4ema l. hem4-, l. 302 (he`m-mema Weste), r. l. f. (f. Weste); best. -an (SvBL 9: 111 (1882) osv.) ((†) i best. anv. utan slutartikel CAEhrensvärd Brev 1: 169 (1789)); pl. = (Gyllengranat SvSjökr. 2: 306 (1840), VFl. 1905, s. 21), äv. -as (Melander Styrbj. 119 (1893)) l. -er (Platen SvFörsv. 57 (1828)). Anm. Weste (1807) angiver ordet ss. oböjligt.
Ordformer
(hem(m)ema 18071929. hem- (m)enma 18221893. hum(m)uma 1789. hämenmaa 18171854)
Etymologi
[av fin. Hämeenmaa, namn på Tavastland. Fartygstypen erhöll sitt finska namn, emedan den, liksom vissa andra typer med liknande namn (se POJAMA, TURUMA, UDEMA), var avsedd att uppträda uteslutande i l. vid finska skärgården]
(förr) sjömil. till arméns flotta hörande, av F. H. af Chapman (sannol. först år 1769) konstruerat, fregattacklat skärgårdsfartyg avsett för såväl segling som rodd o. med de flesta kanonerna på ett täckt batteridäck. CAEhrensvärd Brev 1: 191 (1789). Lavén Sjökr. 95 (1854). SvUppslB 2: 343 (1929).
Spoiler title
Spoiler content