SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1930  

HEMOGLOBIN he1moglωbi4n l. hem1-, l. -åg- l. -ωg-, l. -glo- l. -glå-, l. HÄMOGLOBIN hä1m- l. häm1-, n.; best. -et.

Ordformer

(hemo- c. 1870 osv. hæmo- 1871. hämo- 1883 osv.)

Etymologi

[jfr t. hämoglobin, eng. hæmoglobin, fr. hémoglobine; eg. kortform av ämnets tidigare namn HEMATOGLOBULIN (Hammarsten FysiolK 101 (1883)), bildat av HEMATIN o. GLOBULIN (ämnen som ingå i hemoglobin). Jfr HEMATO-]

med. o. kem. det i de röda blodkropparna ingående, i oxiderad form röda, järnhaltiga äggviteämne som förmedlar syreöverföringen till kroppens vävnader o. som förlänar blodet dess röda färg, blodfärgämne. Tholander Ordl. (c. 1870). Lovén Huxley 59 (1871). Broman Männ. 1: 88 (1925). — jfr OXI-HEMOGLOBIN.

Ssg: HEMOGLOBIN-HALT, r. med. o. kem. halt av hemoglobin. FinBiogrHb. 2152 (1903).

SAOB

Alfabetisk lista

  hemmema subst.
  hemmeresa
  hemmerike
  hemmo subst.
  hem (hem-måg...)
  hemoglobin subst.
  hemol
  hemold
  hemola
  hemom adv.
  hemomkring adv.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content