SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1931  
HESTRA, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[avledn. av ett bl. i ortnamn uppvisat fsv. hester (jfr EHellquist i ArkNF 17: 66 ff. (1901)), motsv. mnt. o. nt. heister, hester, mnl. heister, heester (varav fr. hêtre, bok), holl. heester, mht. o. t. (frank.-hess.) heister, (ung) bok, o. bildat medelst det indoeur. suffixet -tr- till en rot (germ. hais-) som outvidgad återfinnes i fsax. Hēsiwald, motsv. lat. Silva Caesia (Tacitus)]
(†) bokskog, bokdunge. Sandsiö Klåckaregård .. behåller och innehafver alt hvad de i fordna tider nöttiat i den del af hestran med rätta kan tillkomma Ljunghagen. VDAkt. 1772, nr 283 (1763).
Spoiler title
Spoiler content