SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HUCKLA huk3la2, v.1, förr äv. HYCKLA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr nor. dial. hukla, huttra av köld m. m.; av ljudhärmande urspr.; jfr HUCKRA samt HYCKLA, sbst.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i fråga om visst slags ljud l. läte: klucka o. d.; förr särsk. om visst fågelläte. Broman Glys. 3: 278 (c. 1730). Rösten drunknade i hucklande gråt. Johansson RödaHuv. 1: 149 (1917).
Spoiler title
Spoiler content