SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HYDE hy3de2, sbst.1, n., best. -et; pl. (knappast br.) -en (Klint (1906), Auerbach (1909)).
Etymologi
[jfr sv. dial. hyde, n.; avledn. med -iþ-ia- till germ. stammen hīwa- (se HYBBLE, HJON)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) löst l. dåligt folk, patrask, pack, ”byke”. SvTyHlex. (1851; med hänv. till pack). Rydqvist SSL 3: 281 (1863). Utsatt för ett välklädt hydes hån och löje. VRydberg i GHT 1872, nr 148, s. 2. Jag undrar hvad det är för ett hyde (som kommer på besök)? Strindberg Hum. 22 (1879). Östergren (1928; angivet ss. mindre känt).
Spoiler title
Spoiler content