SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HYLTA, sbst., anträffat bl. i pl. hyltor (Skråordn.) l. hylter (TullbSthm 17/5 1543, 3/11 1548).
Ordformer
(hylt- (hyltt-, hylth-) 15431548)
Etymologi
[liksom ä. d. holfte (hölte), hölster, av mnt. hulfte, f., koger (jfr HÖLSTER), motsv. t. halfter, holfter, hulfter, pistolhölster, avledn. av mht. hulft, f., fht. hulft, huluft, hölje, koger, möjl. samhörigt med got. hvilftrjos, f. pl., likkista, o. med VALV, kanske med anslutning till ord av stammen hul- (se HÅL, adj., HÖLJA, v.)]
(†) hölster; hylsa som skyddar spjutspets. TullbSthm 17/5 1543. J (dvs. ett) kneffuell spiutt mz hyltor och ordbond (dvs. doppsko) haffuer gullit .. 20 öre. Skråordn. 325 (1546). Sÿnth Rör (dvs. hjullåspistoler) M[eth] hylth[e]r. TullbSthm 3/11 1548.
Spoiler title
Spoiler content